Nu kan det ju tänka sig att det inte är pengar, lärartäthet, det vill säga så många lärare som möjligt, eller lärarnas frisktal eller löner, som är avgörande utan skolans organisation, ledning, fokusering på kunskaper och lärarnas förmåga.
Men Lärarförbundets ranking ger en nyckel till varför så mycket av svensk skoldebatt handlar om fel frågor och inte om kvalitet.
Det är viktigare att ha kommunala skolor som kostar mycket pengar och som har många lärare än att ha en mångfald av konkurrerande skolor som sätter kunskaper i fokus. När jag hörde Gustav Fridolin i dag – i en intervju där han för övrigt faktiskt föreslog att still Sverige nyanlända tonåringar skulle sättas i samma klasser som första- eller andraklassare, en bild av skolarbetets villkor som än mer lyfter från fokusering på verklighet, elever och kunskap – kommentera lärarförbundets ranking var det slående att det inte alls handlade om skolans resultat utan om andra kriterier som landets kommuner skulle lära ifrån, nämligen hur mycket pengar man ska satsa och hur många lärare man ska ha.
En annan och i mina ögon mer rimlig idé, försiktigt uttryckt, är att kommuner och skolor lär av de skolor som lyckas bäst med kvalitet och kunskap.
Det ger visserligen mindre utrymme för Fridolin och andra skolingenjörer att centralstyra skolan genom krav på ständigt mer pengar och fler lärare för att kompensera en bristande kvalitet som följer av att allt fler lärare inte kommer ha den kvalitet som utbildningen kräver. Men å andra sidan ger det lärare och elever en större möjlighet att välja och utforma den skola de behöver och vill ha.
De kommuner som lyckas bäst med resultaten präglas just av många skolor, mångfald och konkurrens. De skolor som lyckas sämst med kunskapsmålet, som lärarförbundet underordnar lärarnas fackliga villkor, präglas däremot av dominans eller mer eller mindre monopol för kommunala skolor.
Det vill säga de bristande skolresultaten kan inte skyllas på friskolor eller möjligheten att välja, inte ens på fragmentering av att elever inte går i de skolor där de går. Det vidgade gapet i skolan ligger mellan de delar av Sverige där elever kan välja mellan olika skolor som fokuserar på kvalitet och de skolor där man inte kan välja men skolorna fokuserar på lärarförbundets kriterier. Tanken på att fokusera på kunskap och kvalitet skulle kunna höja den svenska skolan.