I en artikel på Newsmill svarar jag i dag socialdemokraternas gruppledare i riksdagen i frågan om hur den socialdemokratiska krispolitiken hade påverkat Sverige. Det är en relevant fråga för när vi nu diskuterar exitstrategier och underskotten i de offentliga finanserna runt om i Europa har socialdemokraterna i dag samma uppfattning som när man drev uppfattningen att vi skulle möta krisen med större underskott och ökad upplåning.
I en tidigare artikel pekade jag på att socialdemokraterna i Europa och i Sverige mitt i krisen drev linjen att den skulle mötas med ökade utgifter och större offentliga underskott för att stimulera ekonomin. USA var ett exempel, de svenska socialdemokraterna använde i sin budgetmotion Spaniens ökade utgifter som föredöme.
Och så har vi sett resultatet. De regeringar, som Spanien och Storbritannien, som följde socialdemokratisk krispolitik har drabbats av ökad skuldsättning och dubblade räntekostnader, och hög arbetslöshet, som nu tynger ekonomin när vi går ur krisen. Sverige tillhör de länder som har klarat krisen bäst med stabila offentliga finanser och nu en tillväxt som snabbt är på väg uppåt, skrev jag.
Detta gillade inte den socialdemokratiska gruppledaren i riksdagen Sven-Erik Österberg i sitt svar där han skrev om allt annat än hur socialdemokraternas politik hade påverkat de svenska offentliga finanserna och om han hellre hade velat ha resultatet som det blev i Spanien och Storbritannien. Men faktum kvarstår, med samma utveckling som i Storbritannien hade vi haft 50 miljarder högre räntekostnader. Det trollar man inte bort genom att tala om den ekonomiska kris som bröt ut 1990 och som drabbade den borgerliga regering som tillträdde 1991. Det är en fattig socialdemokrati som går till val i Sverige.