Hoppa till innehåll

Mörkrets rike går till val

Mörkrets rike finns lever kvar med en sista utpost i norden. På anda sidan vattnet, över Östersjön och öster om Lettland och Litauen finns det sista sovjetiska diktaturen kvar. Europeiska unionen gränsar till en diktatur som i sin brutalitet och sitt förakt är en representant för det Sovjetunionen som tillhörde en annan tid och en annan värld. Men Vitryssland tillhör vår tid och vår värld.

Det är förbluffande hur passivt Europa, EU och Sverige betraktar detta förtryck. Vitryssarna förnekas alla de demokratiska rättigheter som vi anser självklara och oundgängliga för mänskliga samhällen. Ändå gör vi så litet för att bidra till demokratin och friheten i detta land.

Det påminner i all sin enkelhet om den tystnad och passivitet som under årtionden präglade Sveriges förhållande till de baltiska staterna. Då erkände vi Sovjetunionens överhöghet över dessa ockuperade länder. Vi förnekade som land att dessa länders medborgare led under utländskt förtryck, att de ville ha självständighet eller ens att det var rätt att kräva deras självständighet.

Så illa är det inte i dag. Lukasjenko har inga vänner i Sverige och möter inga ursäkter. Men likväl är de som står upp mot honom för demokrati och frihet i Vitryssland förtvivlat ensamma och övergivna av det Europa som självfallet värnar dessa värden i resolutioner och uttalanden.

Samtidigt är Rysslands stöd till den gamla tidens regim i Vitryssland ett exempel på hur landet agerar mot sin omgivning för att skapa lydiga grannar som passar Rysslands intressen i närområdet. När omvärlden accepterar Rysslands stöd till en diktatur accepterar vi samtidigt den politiska linje som i Ryssland leder till allt fler steg bort från demokratin. När vi tiger inför Vitrysslands diktatur tiger vi samtidigt inför de krafter i Ryssland som vill utvecklingen där gå mot det samhälle som råder i Vitryssland.

På söndag är det val i Vitryssland. Det anses att den vitryska diktaturen har planerat för en majoritet på 60 till 70%. Och det kommer den säkert att få.

För det första är vitryska media helt under regimens kontroll och har givit något utrymme för oppositionen. Tvärtom har media använts för att diskreditera och förtala dem som står emot Lukasjenko. För det andra har oppositionen systematiskt förföljts, misshandlats och förnedrats. Lukasjenkos motkandidat har fängslats och hindrats från att bedriva valkampanj. Hans kampanjledning har fängslats och har inte varit synliga utanför fängelsemurarna den senaste veckan. Hans medarbetare har fängslats. Och på valdagen kommer rösträkningen helt kontrolleras av regimen eftersom man nekat observatörer från bland annat EU inresa. Redan på förhand kan det vitryska valet dömas ut som en diktaturs gyckelspel med sitt folk.

Så ser en diktatur ut. Hur ser demokratiernas svar ut? Förutom pliktskyldiga uttalanden har inte mycket skett. EU har haft en låg och tveksam profil. Sverige har inte drivit en aktiv politik för att stödja oppositionens krav på demokrati. Valet på söndag bör leda till en ny politik. En utgångspunkt för denna politik bör vara

För det första bör Sverige och EU ställa krav på att Ryssland slutar med att stödja Lukasjenkoregimen som ett led i utvecklingen av ett partnerskap med Europa. Ryssland måste välja om man vill vara en del av G8 samarbetet med de krav detta ställer på den egna utrikespolitiken eller att liera sig med en gammal tids förtryckare.

För det andra bör EU engagera sig i ett omfattande stöd till de grupper som på olika sätt verkar för demokrati och mångfald i Europa. Det bör omfatta utbildning, kontakter och politiska påtryckningar för att värna dem som förföljs.

För det tredje bör Sverige gå i täten för att ytterligare öka radiosändningar till Vitryssland. Sveriges radio bör få resurser att sända väsentligt mer nyheter och övriga program, på bättre tider och bättre frekvenser.

För det fjärde bör ambassader upprättas i Minsk. Det är en viktig del i arbetet för att öka kontaktytor med andra än regimen men också ett sätt att visa vilken prioritet som Vitryssland har i Europas ögon.

För det femte bör EU ställa krav på att Ryssland uppträder som en partner i frågor som gäller handel med Vitryssland som en förutsättning för vidare utveckling av samarbetet mellan EU och Ryssland. Energifrågorna får inte innebära att EU ser mellan fingrarna med ett förtryck av ett europeiskt folk som ytterst dirigeras från Moskva.

För det sjätte bör vitryska ledare ständigt konfronteras med och ställas till svars för det förtryck de utövar.

För det sjunde bör Sveriges budskap till ”valsegraren” vara tydligt och klart. Detta var inget demokratiskt val. Det är redan i dag uppenbart och det finns ingen anledning att låtsas som att det är en fråga som måste avgöras i efterhand. Det kommer därför inte finnas någon valsegrare att erkänna för omvärlden. Bara en lumpen diktatur som är ett spöke från en tid då halva Europas folk levde under förtryck. Det budskapet måste Sverige ge om vi menar allvar med att vilja hävda demokrati och om vi vill visa att vi som land lärt oss något av de årtionden vi teg inför förtrycket av våra baltiska grannar.