Enligt siffror från Storbritanniens vetenskapsakademi Royal Society publiceras idag mer än var tionde forskningsartikel i världen av en kines. USA är fortfarande världsledande men har på 10 år tappat från 26 till 21 procent av världens ledande forskning. Brasilien, Indien och Turkiet utmanar enligt samma rapport på allvar genom medvetna forskningssatsningar och ekonomiska framgångar. Trenden är tydlig. Kartan över världens starkaste forskningsnationer håller på att fullständigt ritas om. Växande ekonomier i vår omvärld konkurrerar nu på allvar i jakten på de bästa forskarna och morgondagens innovationer.
Den här utvecklingen ställer krav. Om Sverige och resten av EU ska lyckas skapa globalt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer måste vi investera i framtiden. För att vi ska kunna vända utvecklingen och ta oss ut ur den ekonomiska kris som många EU länder nu befinner sig i är det helt avgörande att satsa på åtgärder som skapar kunskap, innovation och tillväxt
Europarlamentet har tidigare uttryckt att EU:s nya forskningsbudget måste öka kraftigt efter att jag och andra drivit kravet om en dubblering. Resultatet från den överenskommelse som träffats mellan EU:s statschefer är därför glädjande. Sverige har fått en lägre medlemsavgift samtidigt som EU:s forskningsbudget föreslås öka med 30 %.
För Sveriges del, som är ett av de mest framgångsrika länderna i ansökningar om europeiska forskningspengar kan det innebära 1 miljard kronor mer till svensk forskning jämfört med det nuvarande forskningsprogrammet som löper ut 2013, och totalt 3.5 miljarder kronor per år fram till 2021. Och det är forskningspengar som sätter Sverige och svenska forskare i centrum för gemensamma europeiska forskningsprojekt.
Det är bra att forskningsbudgeten nu ökar men lika viktigt är att svenska universitet, företag och institut fortsätter att öka sitt deltagande i EU:s forskningsprogram. Under det nuvarande programmet har svenska aktörer hämtat hem 3.9 procent, motsvarande 9 miljarder kronor av de totalt beviljade medlen. Om svenska aktörer lyckas öka sitt deltagande upp till 4 % skulle det ge 600 miljoner kronor mer till svensk forskning över en sjuårsperiod. Pengar som kan bidra till att utveckla svenska universitets och instituts ställning som världsledande forskningskluster.
Ett större svenskt deltagande skulle även vara till gagn för EU i sin helhet. Genom att fortsätta att investera i de globalt konkurrenskraftiga forskningscentra som finns runtom i Sverige skapas synergier och positiva effekter för unionen i sin helhet. Vi behöver fokusera resurserna på de forskningsmiljöer som kan finna svaren på morgondagens samhällsutmaningar och skapa morgondagens tillväxt. Vi behöver inte mindre pengar till alla, vi behöver mer pengar till de bästa.
I Europaparlamentets arbete om EU:s nya forskningsprogram har jag därför arbetat för att forskningsexcellens ska vara det tyngst vägande kriteriet. De djärvaste idéerna i kombination med hög vetenskaplig kvalité måste uppmuntras. Jag har även drivit kravet på att skapa enkla, tydliga och enhetliga regler, vilket är avgörande för att öka forskningsprogrammets attraktionskraft. Forskare ska ägna sig åt forskning inte krånglig EU-administration. Reglerna måste bygga på förtroende där forskare och näringsliv kan använda nationellt vedertagna redovisningsprinciper.
Dessutom har jag fått stöd för min linje att EU:s strukturfonder i större utsträckning ska användas för att finansiera kunskapsbyggande och forskningsinfrastruktur. Därmed kan vi uppmuntra tillväxtgenererande områden istället för att cementera föråldrade strukturer.
Så skapar vi förutsättningar för att EU med Sverige i spetsen kan ta upp kampen om att bli världens ledande forskningskontinent. Så säkerställer vi att svensk forskning utvecklar sin ledande position, till nytta för hela Europa.
Gunnar Hökmark är vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen
