En fjärdedel av gymnasieskolorna ska läggas ner, en av fyra av förskolor stängas och 100 000 grundskoleelever lämna sin skola. Därtill ska hemtjänsten för tusentals äldre avvecklas. Det går Vänsterpartiet till val på.
Det är nämligen konsekvensen av att man vill förbjuda privata välfärdsalternativ som går med vinst.
Vänsterpartiet är konsekvent i sitt motstånd mot privat företagande. Det är inget konstigt med det. Dagens ledande vänsterpartister gick med i ett parti som stödde kommunistiska diktaturer.
Det anmärkningsvärda är att LO går på samma linje. I årtionden tog man debatten mot kommunister och dagens vänsterpartister på arbetsplatserna. Men nu köper man ex-kommunisternas program.
Det finns bara en motsvarighet i det moderna LO:s historia; löntagarfonderna. Under nästan två årtionden drev LO på om fonderna och fick med sig Socialdemokraterna på den största socialiseringsvåg som någonsin planerats i Sverige. Nu vill LO på nytt rensa undan allt som avviker från politikers omedelbara kontroll och lägga all välfärdsverksamhet under det offentligas monopol. I praktiken skulle vi då få se avveckling av svensk välfärd utan motstycke.
Och konsekvenserna blir många fler än de nedlagda skolorna, vårdcentralerna, äldreboendena och daghemmen. Inga alternativa pedagogiker, inga konkurrerande verksamheter, inga andra alternativ att välja och ingen förnyelse annan än den som politiker beslutar om över medborgarnas huvuden. Redan från början har LO Vänsterpartiet med sig, och med stöd av en rad socialdemokratiska partidistrikt driver man nu kraven på förbud mot företag som går med vinst och konkurrerar med den offentligt drivna välfärden.
För alla som har valt privata alternativ innebär kampanjen mot valfrihet och mångfald otrygghet och en förlust av välfärd som vi aldrig tidigare har sett i Sverige. Det är en attack mot personliga val, det egna livet och den privata vardagen.
Och detta är bara ett första steg. Den motion från fackförbundet Handels som låg till grund för LO:s beslut kräver nämligen att LO ska identifiera sektorer som på grund av deras centrala funktion för vår gemensamma välfärd bör undandras marknadsekonomin och underställas demokratisk kontroll.
Samhällen där centrala sektorer undandras marknadsekonomin och underställs demokratisk kontroll brukar sakna såväl välfärd som demokrati. Det är ett fattigdomsbevis för de svenska socialdemokraterna att det är gamla socialistiska föreställningar som nu driver deras framtidsdebatt.
Gunnar Hökmark
Vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen