Trots att USA:s framtid ter sig aningen ljusare med Biden präglas USA alltjämt av växande motsättningar, inte bara mellan olika grupper i samhället utan också mellan delstater. I en värld där stora hot av global betydelse växer fram har USA under de gångna fyra åren abdikerat från sin globala roll som den fria världens ledare. Under Donald Trump trädde man tillbaka från en global roll till en roll som bilateral aktör. America First blev America Alone.
När USA trätt tillbaka har andra som Kina trätt fram allt mer samtidigt som ytterligare andra ser en möjlighet att agera som de annars inte vågat utveckla tidigare. Vi ser nu en lång rad regimer som försöker utveckla en regional dominans genom våld och hot. Den utvecklingen fortsätter i denna stund. Kinas växande ambitioner gentemot sina grannar och i regionen kommer att innebära en allt större utmaning för USA.
Det är dåliga nyheter för Europa. För ett land som Sverige är hoten och riskerna många. Rysk aggressionspolitik riskerar att underminera svensk säkerhet och europeisk stabilitet. Det handlar inte om framtida hot utan om nuvarande verksamheter och krigföring på låg nivå. Desinformation, cyberkrigföring, hackning av samhällsviktig infrastruktur. Korruption, energipolitik och militär upprustning för att skapa en ny geopolitisk verklighet.
Givet dessa förutsättningar måste EU utveckla goda relationer som går i båda riktningarna och som tar sikte på att reparera förhållandet till USA efter Trump. Europa måste framstå som en stark partner, som kan inte bara är beroende av amerikansk hjälp utan även klarar av att bidra till relationen som ett stöd till USA där den fria världen är hotad.
EU och USA bör mot den bakgrunden tillsammans utveckla en Kinapolitik som andra fria länder och marknadsekonomier kan samla sig bakom. Det är när den fria världen visar sin ekonomiska kraft som det blir möjligt att få Kina att respektera grundläggande regler och inte blanda samman handel med politiska hot. EU och USA bör forma ett globalt samarbete där lösningen inte är att isolera eller diskriminera Kina, utan sätta tydliga gränser som klargör att regimen inte tillåts använda ekonomiska eller militära maktmedel för att hota andra länders säkerhet.
Transatlantisk handel bör stimuleras i ett första steg genom en ömsesidig reduktion och avveckling av tullar. Det bör följas av framtida fortsatta förhandlingar om fördjupade handelsavtal och investeringsavtal. Tillsammans med andra länder i den fria världen bör EU och USA sätta en agenda för utvecklingen av den globala handelns villkor och förutsättningar som i sin tur grundar sig i individens frihet och respekt för äganderätten.
Samtidigt behöver EU USA för att hantera det ständiga hotet från öst, där den moderna gråzonskrigföringen ter sig allt mer sofistikerad i form av cyberattacker och desinformation. Dessutom måste Europa självt utveckla sin försvarspolitik och den egna militära förmågan för att visa att man är en stark politisk partner. En gemensam försvarspolitik som fördjupar det försvarsindustriella samarbetet bör ske med öppenhet och långsiktighet. EU måste visa USA att man har kapacitet till att stå på egna ben. Samtidigt bör Natointegrationen uppmuntras. Natos europeiska ben måste bli starkare genom högre försvarsanslag och genom att länder som Sverige och Finland utnyttjar sina Nato-optioner till medlemskap.
Den fria världens länder behöver varandra. Endast genom gemensamt samarbete kan vi stå upp mot demokratins och frihetens fiender. För världens demokratiska länder är detta den stora säkerhetspolitiska utmaningen under detta sekel.