När Sverige blev medlem i den Europeiska unionen fanns det 12 medlemsstater. I dag är 27 nationer medlemmar. Jag har kolleger i Europaparlamentet som är valda i greve Draculas valkrets, som stod på barrikaderna för att hindra sovjetiska stridsvagnar att storma det egna landets parlament, som växte upp i Gulag eller som fängslades när den polska frihetsrörelsen förföljdes.
Deras hemländer har under decennier lidit av ekonomiskt och politiskt förtryck. Det är först de senaste 20 åren de har kunnat utvecklas ekonomiskt och moraliskt i frihet och demokrati. Deras behov av integration med det övriga Europa är stort eftersom de var isolerade inte bara på grund av järnridån utan också på grund av att vägar, järnvägar och elnät aldrig byggdes för att de skulle kunna vara en del av Europa.
Världen i dag är kanske ännu mer förändrad. Under de sista 25 åren har antalet människor som lever i vad som kallas relativt välstånd fyrdubblats från en miljard till fyra miljarder. Det är en historisk seger över fattigdom men förändrar också den globala ekonomiska balansen. Vi möter i dag inte bara större marknader för våra produkter och tjänster som i Kina, Indien och Brasilien utan också en ny konkurrens som bygger på innovationer och teknologi, inte bara lägre priser.
Vi måste se till att EU tillsammans med USA kan stå starka i att värna mänskliga fri- och rättigheter. Det kommer inte Kina göra, ej heller Indien eller Ryssland.
Det är mot denna bakgrund jag vill förändra den Europeiska unionens prioriteringar radikalt.
För det första vill jag att vi uppnår en gemensam marknad för hela kunskapssamhället. Den inre marknaden omfattar i praktiken bara en tredjedel av den tjänstesektor som är 70 procent av europeisk ekonomi. Det innebär att europeiska företags underläge mot kinesiska, amerikanska eller indiska riskerar att bli allt större ju mer dessa ekonomier växer.
Det handlar om hela tjänstesektorn men patientrörligheten som ger möjlighet att få sjukvård inom hela EU är ett enskilt viktigt exempel.
För det andra vill jag reformera hela EU-budgeten. Vi har nya uppgifter som handlar om gemensam utrikespolitik, vår närvaro för att stärka demokrati i Nordafrika, Mellersta östern och vårt grannskap, som handlar om att leda när det gäller forskning och utveckling och som ställer krav på att vi stöder innovationer inom hela EU. Socialister och gröna vill lösa problemet med att prioritera genom en EU-skatt, som ska ge mer än dagens samlade EU-budget. Det är fel väg att gå.
Samma krav som EU ställer på medlemsstaterna när det gäller att reformera sina budgetar måste vi ställa på EU. Jag har föreslagit att 30 procent av de gamla och mindre viktiga utgifterna ska avvecklas till förmån för de nya utgifterna. Avveckla jordbruksstöd, minska regionalstöd till de rika länderna och fokusera på forskning, nätverk för vägar och järnvägar och innovationer. Tiden är över när man kunde lösa prioriteringsproblem genom att bara kräva mer pengar.
Europas ekonomi måste reformeras. Europa måste bli öppet och dynamiskt.
Gunnar Hökmark (M)Vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen