Ett transatlantiskt frihandelsavtal skulle kunna ge 400 000 fler jobb och ökad tillväxt på mer än 500 miljarder kronor i Europa. Frankrike som är ett land som i allra högsta grad skulle behöva detta har in i det sista sagt nej till detta så länge inte det så kallade audi-visuella området inte är undantaget, det vill säga film, musik och kultur i övrigt. Motivet för detta är att Frankrike inte anser sig vara en större kulturnation än att man behöver subventioner och murar för att skydda sin egna kultursektor.
Nu blir fransk kultur vare sig mer eller mindre betydelsefull på grund av tullar på andras musik och film. Men europeisk ekonomi och europeisk kultur står starkare i en värld av öppenhet och där Europa står för den frihet och öppenhet som är kulturens drivkraft. Tanken på att stoppa transatlantisk frihandel med djupa konsekvenser för ekonomi och samhälle går tvärt emot vad en stor kulturnations ledare bör tänka på. För kultur är murar mer en symbol för nedgång än en grund för uppgång.