I Svenska Dagbladets Näringsliv anser redaktionen att det råder krig bland ekonomerna om varför Storbritannien inte drabbats av någon kris efter Brexitomröstningen. Man talar om krisen som försvann, hur man nu har kommit fram till att den har försvunnit. Men man avslöjar att man inte förstår vad det är för kris det handlar om.
Kanske beror det på att man trodde att krisen skulle leda till omedelbart fall i tillväxt, konsumtionsfall och snabbt stigande arbetslöshet. Som skäl för att tro att ”krisen försvann” anför SvD Näringsliv att pundet under sommaren har återhämtat sig – det vill säga inte är lika lågt som när det var som allra lägst – och att arbetslösheten har fortsatt sjunkit, varför den inte skulle göra det så länge ekonomin har fart och landet har full tillgång till den inre marknaden.
Vare sig Bank of England eller det brittiska finansdepartementet känner sig lika trygga som SvD Näringsliv. Bank of England, som får anses vara hyfsat insatt i brittisk ekonomi, har i början på augusti gjort en rekordstor nedskrivning av tillväxtprognosen för 2016 och 2017. För 2017 tror man på ett fall från 2,3 procent till under en procent.
”Following the United Kingdom’s vote to leave the European Union, the exchange rate has fallen and the outlook for growth in the short to medium term has weakened markedly. The fall in sterling is likely to push up on CPI inflation in the near term, hastening its return to the 2% target and probably causing it to rise above the target in the latter part of the MPC’s forecast period, before the exchange rate effect dissipates thereafter. In the real economy, although the weaker medium-term outlook for activity largely reflects a downward revision to the economy’s supply capacity, near-term weakness in demand is likely to open up a margin of spare capacity, including an eventual rise in unemployment. Consistent with this, recent surveys of business activity, confidence and optimism suggest that the United Kingdom is likely to see little growth in GDP in the second half of this year.”
Det brittiska finansdepartementet har på motsvarande sätt skrivit ner tillväxtprognoserna. Även IMF som prognoserar en procent lägre tillväxt anser att den faller.
I det ena fallet genomför man nu rekordstora penningstimulanser för att möta problemen samtidigt som det brittiska finansdepartementet föreslår omfattande skattesänkningar på företag. Inget av detta är tecken på att krisen försvunnit och skattesänkningarna hade man kunnat göra även utan Brexit om det funnits skäl och utrymme för det. Det är med betydande risker för de offentliga finanserna man gör detta nu eftersom skatteintäkter är på väg att minska samtidigt som offentliga utgifter av allt att döma kommer att öka.
Det som föranleder nedskrivningarna av prognoserna handlar om finansiell och ekonomisk osäkerhet, liksom politisk, och des konsekvenser för investeringar, nyanställningar samt konsumtion långt innan Storbritannien har lämnat EU.
Storbritannien har nämligen inte lämnat EU. Man har inte ens ansökt om utträde. Det kommer man förmodligen göra i början på 2017. Då kommer ett antal år av betydande ekonomisk och politisk osäkerhet. Efter utträdet kommer Storbritannien ha sämre tillträde till den gemensamma marknaden än före, inte bättre. Man kommer att ha sämre handelsavtal än före inte bättre. Den verkliga ekonomin kommer självfallet att påverkas till det sämre av detta.
Men åter till SvD Näringslivs tro att krisen har försvunnit. Förutom att de ansvariga brittiska myndigheterna eller Internationella Valutafonden inte har samma uppfattning utan ser framför sig problem för tillväxt och investeringar förväxlar SvD Näringsliv det kortsiktiga med det långsiktiga, och kanske även tvärtom. Förväxlar gör man.
Att pundet har återhämtat sig är sant, från den lägsta nivån på 30 år till en nivå som likväl ligger långt under den som var innan folkomröstningen. Tanken på att arbetslösheten skulle ha sjunkit bygger på tron att produktion, leveranser, konsumtion, marknader, beslutade investeringar och mycket annat plötsligt bara upphör på dagen efter en rådgivande folkomröstning. Sanningen är att brittiska pensionärer och brittiska löntagare har förlorat ansenliga värden genom pundets lägre nivå.
Pundets lägre nivå har gett en kortsiktig ökning av efterfrågan på brittiska varor. Billigare varor säljer mer men ger lägre lönsamhet, lägre löner och lägre sysselsättning långsiktigt när produktion inte längre betalar sig. Pundets lägre nivå underminerar långsiktigt den brittiska ekonomin och britternas välstånd.
Så, Storbritannien är fortfarande medlem i EU och kommer att så förbli till minst 2019. Brittisk ekonomi vardagen har inte förändrats av något utträde. Framtidsbedömningarna för brittisk ekonomi har fallit på ett sätt som underminerat välstånd och pensioner. IMF, Bank of England och brittiska regeringen ser framför sig sjunkande tillväxt och problem för de offentliga finanserna liksom för sysselsättning när investeringar viker. Det är en kris som redan i dag präglar synen på Storbritannien, den kommer att påverkas av långvariga och osäkra avtalsförhandlingar och det finns en visshet att förutsättningarna för det brittiska näringslivet inte blir så bra som de varit.
Det faktum att SvD Näringsliv tror att krisen har försvunnit pekar på att man inte har förstått karaktären på den kris som nu påverkar brittisk ekonomi och näringsliv. Att tillväxttakten före Brexit var så hög att arbetslösheten sjönk, och fortsätter sjunka, påverkas inte av en folkomröstning utan först med förändrade villkor i verkligheten samt mer direkt av hur investerare och företag ser på framtiden. Och där är Bank of England, brittiska regeringen och IMF av en annan uppfattning än Näringsliv. Kanske för att man har en annan bild av vad en ekonomisk kris är. Och kanske för att man förstår vad som är viktiga avgörande långsiktiga förutsättningar för ekonomisk tillväxt.