Krisen en gemensam utmaning

Så ser vi nu hur den europeiska verkligheten direkt berör också den svenska ekonomin. I en europeisk ekonomi som präglas av osäkerhet, kris och bristande konkurrenskraft drabbas varje land och inget kan stå vid sidan om av det enkla skälet att vi är hopbundna och beroende till varandra.

Och det är detta som gör krisen och frågan om konkurrenskraften till en europeisk fråga som ställer krav både på enskilda länder och på EU. Medlemsstater som inte utvecklar sin konkurrenskraft förlorar inte bara själva utan drar även andra med sig genom att det påverkar vår samlade konkurrenskraft. Medlemsstater som inte hanterar sina offentliga finanser sprider osäkerheter och obalanser till andra. Och på gemensam nivå kan vi skapa regelverk som gör det svårare för enskilda länder att låta andra bära bördan av egna misslyckanden. Och vi kan utveckla regler som bidrar till ökad konkurrens i varje del av vår ekonomi.

Det kräver en inre marknad där vi bryter upp från offentliga monopol, statligt företagande och politisk styrning av företag och näringsliv. De stora välfärdsvinsterna står att finna i att utveckla konkurrens i tjänstesektorn och i kunskapsekonomin i sin helhet. Lika viktigt är att göra hela den europeiska ekonomin till en marknad som ger en förnyelse genom konkurrens och mångfald. Det är först när ökad konkurrens ger möjlighet till förnyelse och utveckling som vi kan få en starkare ekonomi som kan ta oss ur krisen.