När den amerikanska centralbanken Fed bestämmer sig för att ligga kvar på sin extremt låga räntenivå är det inte ett hälsotecken utan ett varningstecken. Det är den lägre amerikanska tillväxten som är skälet, och det faktum att återhämtningen inte tagit fart. Det i sin tur beror på den japanska ekonomins stagnation efter tsunami och kärnkraftsolyckor, oron för det amerikanska budgetunderskottet och de effekter som den europeiska skuldkrisen får på framtidsförväntningar.
Grekland kommer för Europas del så i förgrunden för Europeiska rådets möte i här i Bryssel i dag och i morgon, liksom den osäkerhet som finns om parlamentariskt stöd för åtstramningspaket, Greklands förmåga att genomföra sina planer och i slutändan om ens detta kommer att räcka. Svaret på den frågan börjar för allt fler bli medvetenheten om att det inte kommer att räcka utan att det kommer att behövas en mer radikal omstrukturering av den grekiska skulden, med de konsekvenser det kan komma att få för förtroendet för Portugals, Spaniens, Italiens och Irlands skulder. Vi står i början av en tid av växande osäkerhet som ställer krav på ökat säkerhet om vart Europa ska gå.
Det borde vara så att kommissionen nu la fram konkreta förslag om den inre marknaden, om forskning och utveckling, om förnyelse av budgeten. Det gör den inte och det gör att andra måste ställa dessa krav.