När det gäller utvidgningen anser jag att jag var drivande. Vår partigrupp är den största och det var vi som röstade för att inleda förhandlingar med kandidatländerna. I den gruppen är jag vice ordförande, säger Gunnar Hökmark.
Men åter till den central- europeiska transportkorridoren. När Gunnar Hökmark fick höra idén från kommunal- rådet Tomas Lantz (m) i Ystad, tyckte han att den var lysande. Han bestämde sig för att ta den med sig ner till Bryssel.
Det hade varit ett sätt att avlasta de västra delarna av Europa och skapa en kortare väg till denna del av kontinenten. Järnridån har gjort att det knappt finns några stora vägar genom området, säger Gunnar Hökmark.
Han presenterade för en kort tid sedan idén för Antonio Tajani, den nye kommissionären för transportfrågor, som enligt Gunnar Hökmark tyckte att projektet lät intressant.
Något mer hade vi inte förväntat oss, men nu känner han till det. Jag har satt det på den politiska agendan, säger han.
Vinster miljömässigt Det som krävs i nästa steg är att regeringen tar upp frågan och intar en positiv hållning, fortsätter Gunnar Hökmark. För Skåne skulle korridoren innebära en ny väg ut på kontinenten, därmed även för Sverige.
Miljömässigt skulle korridoren ge vinster genom att många av transporterna kan läggas på järnväg eller på de vattenleder som redan finns.
Detta är ingen fråga som folk inom EU är emot, men planerna konkurrerar med andra satsningar i fråga om intresse och resurser, säger Gunnar Hökmark.
De duktigaste går samman Hans andra stora projekt för närvarande handlar om forskning. Området har intresserat honom allt sedan han själv läste ekonomi på Lunds universitet.
Jag vill införa en europeisk forskarpeng. Om till exempel en duktig forskare tycker att det sker intressanta saker i Lund, ska han eller hon kunna ta forskarpengen med sig dit. Det är ett spontant sätt att bygga upp fler Center of Excellence, säger Gunnar Hökmark.
Han påminner om att det var han som var arkitekten för den numera etablerade svenska modellen med skolpengen. Gunnar Hökmark lanserade den i sitt första riksdagsanförande.
Forskarpengen ska fungera exakt på samma sätt som skolpengen. Ifall forskare fritt får ta med sig finansieringen kan de klustra ihop sig. På så sätt kan en kritisk massa uppstå och resultat uppnås som inte hade kommit fram på annat sätt, säger Gunnar Hökmark.
Frustrerande Liksom de andra svenska EU-parlamentarikerna, tycker Gunnar Hökmark att det är påfrestande att alltid vara på språng. Han berättar att han bor i Stockholm under vinterhalvåret och på Sandhammaren under den varma tiden. I Sverige har han en rad uppdrag. Bland annat sitter han i partistyrelsen och i den stiftelse som äger Sveriges Radio och Sveriges Television.
Själva resandet i sig är inte jobbigt, utan all tid som blir avhuggen. Om jag arbetar på en enda plats går det alltid att tänja schemat för att hinna med. Det är också svårt att planera. Jag har upptäckt att fredag eftermiddag, när jag brukar komma hem, inte är den mest populära tiden för möten, säger han.
Kandiderar igen Ändå har Gunnar Hökmark bestämt sig för att kandidera för en andra period som EU-parlamentariker.
Jag känner att jag har en roll att fylla här nere och att jag har lyckats väl. Det är väldigt många frågor som är viktiga för det svenska samhället som avgörs i Bryssel, och då vill jag vara här, säger han.