Vi måste inse att Kina styrs av en regim som är aktivt fientlig till demokratier.
Coronapandemin är den första stora globala krisen där USA varit frånvarande samtidigt som Kinas närvaro varit uppenbar. Inte bara för att pandemin växte fram ur den kinesiska diktaturens förtryck, utan för att regimen också utnyttjat den globala kris pandemin gett upphov till för sin aggressiva utrikespolitik.
Mycket talar för att Kina kommer att träda ut ur den globala krisen starkare. Pandemin är på väg att utlösa en global depression, samtidigt som den kinesiska ekonomin börjar återhämta sig. Oavsett hur mycket smittan har begränsats i Kina, väljer de kinesiska ledarna att låta företag återgå till normal produktion. Människors liv och hälsa har aldrig varit några hinder för det kinesiska kommunistpartiets strävanden efter makt.
Kinas växande relativa styrka blir desto större, när pandemins ekonomiska konsekvenser verkar slå hårdare mot USA och Europa. Den amerikanska frånvaron från internationella institutioner och globalt samarbete, bidrar till att Kina gradvis skapar sig en större roll.
Det är en paradox att den kris som växte fram ur den kinesiska diktaturens oförmåga och ursprungliga ovilja att hantera epidemin, nu gör Kina ekonomiskt och politiskt starkare relativt omvärlden.
Men det är samtidigt precis detta som nu gör Kina långsiktigt svagare. Kinas aggressiva desinformationspolitik avslöjar hur regimen ser på sin omvärld och den dominans man vill vinna. Attacker på andra länders yttrandefrihet, har påmint oss om att det är diktaturens tunga och logik som styr i utrikespolitiken och i investeringar. Den globala ekonomins beroende till leveranskedjor med ursprung i Kina, utgör varningstecken som kommer leda till att fler gör sig mindre beroende till diktaturens godtycke.
Vi vet också att Kina bedriver en aggressiv verksamhet mot Sverige när det gäller investeringar, underrättelser, spionage och cyberkrigföring. Det faktum att regeringen fortfarande saknar en strategi för hur vi ska bemöta Kinas aktioner mot oss måste nu förändras.
För det första måste vi tillsammans med andra klargöra för diktaturregimen att vi inte kompromissar med demokratiska principer. Förtrycket i Kina, liksom det växande förtrycket i Hongkong, kommer i varje fritt samhälle mötas av kritik och aldrig eftergivenhet. När Kina hotar dem som kritiserar Kina hotar man inte enskilda personer utan ett demokratiskt samhällssystem.
För det andra måste vi inse att beroende till Kina är förenat med betydande risker. En regim som använder sina ekonomiska relationer för politiska påtryckningar kan man inte lita på. Fri handel förutsätter fri handel i bägge riktningar. Vill Kina vara en trovärdig aktör i den globala ekonomin måste de inse det.
För det tredje är det osunt att avancerade ekonomier är beroende av leveranskedjor från en regim som så snabbt kan stänga dem. Därför måste handel med Kina och motsvarande regimer förenas med alternativa leverantörer av viktiga insatsvaror och produkter.
För det fjärde måste vi inse att Kina styrs av en regim som är aktivt fientlig till demokratier. Företag som lyder under en diktaturregim ska inte kunna köpa företag eller investera i Sverige utan att det prövas mot bakgrund av svensk säkerhet.
För det femte bör den fria världens ekonomier nu gå samman och ställa krav på hur Kina agerar i den globala ekonomin.
Kina kanske blev kortsiktigt starkare genom pandemin men förlorade inför framtiden, när man själv visade hur farlig Kinas dominans kan vara.