Geelys köp av Volvo är självfallet söndagens stora händelse, väntad sedan en lång tid men likväl inträffad först när avtalet väl var klart. Det är en stor händelse för Volvo eftersom det inom den överskådliga framtiden säkrar framtiden för det som en gång var den svenska industrins kronjuvel, därefter ett Fordföretag och nu ägt av ett kinesiskt.
Det säger oss två viktiga saker om vår tid. För det första är det ett uttryck för att ägande av europeiska företag nu tas över av kinesiska, inte amerikanska, och uppenbarligen inte av europeiska. Det är en trendförändring sedan den tid då den transatlantiska ekonomin var en självklar grund för europeisk industri. Det är också en trendförändring sedan den tid då vi förutsatte att det var europeiska företag som expanderade i andra delar av världen och breddade Europas ekonomiska inflytande, baserat på en europeisk industriell och ekonomisk styrka. Den tiden är med detta avtal passerad.
Det finns inget att beklaga i detta. Tvärtom. Det är ett uttryck för hur världsekonomin har förändrats, utvecklats och gett rikedom och välstånd i fler delar av världen än Västeuropa och USA, enkelt uttryckt. Det är också ett uttryck för att vi nu ser framväxande marknader i nya ekonomier som Kina, som i dag är världens största bilmarknad, räknat till antalet fordon. Just det mönstret kommer att förstärkas under kommande år. Och det innebär i sin tur att den stora framtidsmarknaden för bilar, produktutveckling och teknologigenomslag finns i Kina där marknaden är som störst och skalekonomin ger utdelning. Det gäller inte bara för bilar, det gäller mobiltelefoner och telefoni i allmänhet liksom en lång rad andra marknader. I detta ligger en utmaning av den europeiska ekonomin som lyser med sin frånvaro i debatten om den euroepiska ekonomins framtida utveckling. Men de nya bilarna och de nya teknologierna kommer förmodligen att växa fram på den kinesiska marknaden snarare än på den svenska eller europeiska. Kanske inte i morgon men väl i övermorgon, och då talar vi om elbilar och en mängd nya genombrott som vi i dag inte kan föreställa oss.
Europas enda sätt att förhålla sig till denna utveckling är att säkra ett ledarskap som inte bygger på masstillverkning och skalekonomi utan på innovationsprocesser och kvalitet bortom den stora tillverkningen. Och då talar vi inte bara om just bilar utan om hela vår ekonomi.
Det andra som denna affär säger oss är att den kinesiska regimens inflytande i världen blir allt större. Det är inte lika lätt att glädja sig åt, tvärtom ska vi se på detta med djupt allvar. Det innebär att en diktaturregim kommer att få allt större inflytande på den internationella världsordningen, må det gälla klimatpolitik, Iran, demokratin i Afrika, internationella regler för finansiella marknader eller fokus på mänskliga fri- och rättigheter. När stora kinesiska företag gör affärer i Europa sker det inom ramen för regimens utrikespolitiska agenda, aldrig oberoende av den.
Själv har jag i kväll mött våren i Zagreb för diskussioner mellan Europaparlamentets delegation för Kroatien och det kroatiska parlamentets motsvarighet. I kväll har jag mött min motpart ordföranden i det kroatiska parlamentet för diskussioner kring de kommande två dagarnas överläggningar men också lite mer allmänna diskussioner kring Balkan och Europas utveckling.
I morgon väntar möten med presidenten, statsministern och justitieministern, som i detta land har ett särskilt ansvar att bygga upp ett modernt rättsväsende som förmår bekämpa korruption och organiserad brottslighet och samtidigt ge medborgarna effektiv service. Därefter börjar våra gemensamma formella möten.
Kroatien är ett land som genom sitt medlemskap kan bidra till en ny utveckling på Balkan som innebär att Europa och demokrati växer fram som det starkare alternativet i samhällen och nationer som fortfarande står och väger mellan det nya och öppna och den gamla tidens motsättningar. För konstruktiva serber, montenegriner och makedonier liksom albaner och kosoviter är det som nu sker inom ramen för förhandlingar och våra diskussioner i morgon ett led i något som kan bli en nu framtid där gamla motsättningar inte behöver leda till nya gränser. I det perspektivet blir också Turkiets roll i Europa viktig. Turkiet behövs som en del av EU om vi för gott ska kunna överbrygga de motsättningar som så många på Balkan vill fly till.