Överläggningarna i [BILD1]Europaparlamentets ekonomiutskott dominerades i dag, av uppenbara skäl, av finanskrisen och de krav den ställer på Europa och EU. Kommissionären Nellie Kroes redovisade kommissionens verksamhet med synpunkter som rör konkurrensfrågor. Det gällde bland annat den irländska bankgarantin som genomfördes ensidigt och för irländska banker på ett sätt som flyttar problemen vidare till ett annat land.
Till slut är vi framme vid ett läge där bankerna står utan eget ansvar, och det öppnar för den stora framtida arbetslösheten, men också för att det som växer fram ur denna kris blir mindre starkt och uthålligt än om konkurrensregler och lika villkor över hela EU följdes. Konkurrensreglerna hindrar inte att skattebetalarna köper banker till de priser som är aktuella men däremot att stater subventionerar eller diskriminerar i sitt stöd. Jag påpekade i debatten att konkurrensreglerna i den delen ger en stabilitet som ensidiga åtgärder riskerar att underminerar samtidigt som trovärdigheten undermineras gentemot stabila banker. Johan Schück skriver, som vanligt klokt, om hur statliga insatser inte bara riskerar att påverka konkurrensförhållanden utan också driva fram en konkurrens av skyddsåtgärder som underminerar trovärdigheten där behoven är minst.
En reflektion från denna dag liksom från beskrivningarna i media är hur lättvindligt krisens orsaker förklaras. Som Nobelpristagaren Edmund Phelps förklarade i en artikel häromdagen, att vore det bara dåliga krediter i ett antal bostadsinstitut skulle den amerikanska ekonomin ha kunnat hantera förlusterna. Det är snarare så att förlusterna i dåliga krediter har satt ljuset på en underliggande kraft som handlar om världsekonomins förändring, om stora sparandeöverskott i nya och framväxande ekonomier som har finansierat inte minst den amerikanska upplåningen under mycket lång tid. Den långvariga tillväxten som vi sett i snart 15 års tid har samtidigt nått sitt slut inom ramen för dagens industriella strukturer och globala balans. Det är betydligt större förändringar än inkompetenta bankdirektörers kreditförluster och de påverkar hela den globala ekonomins förutsättningar.
Vi kommer att ta oss ut ur även detta, med ett välstånd som är betydligt större globalt och nationellt än efter förra krisen, men det vi nu ser är också vikten av väl fungerande globala finanssystem. Det vi nu ser är konsekvenserna av stela och låsta finanssystem, där finansieringen blir till ett problem. Det blev förvisso för lätt för många att låna men det berodde på att det var lätt för ännu många fler. Det är bättre tillsyn, kontroll och transparens vi behöver, inte mer regleringar som binder de finansiella marknaderna och gör finansiering svårare. Det vi nu ser är hur viktigt det är med öppna och dynamiska finansiella marknader. Det ser vi när de inte är det.
I kväll lade vi för övrigt fast de sista delarna av den nya och moderna försäkringslagstiftningen. Föga förvånande var det de mest regleringsinriktade som ville reglera undantag för företags eget kapitalsparande till pensioner. Så blir det inte. Allt kapital ska värderas utifrån en riskanalys, även om det i Frankrike ges en möjlighet att analysera kapitalet utifrån en längre tidsperiod. Frågan om överskottsfonder är nu i hamn i parlamentet med allt vad det betyder för de svenska försäkringsbolagen. Det hade inte varit roligt om de i detta läge blivit ifrågasatta.
Det är många som nu vill se kapitalismens kris i det som sker. Deras problem är att kapitalismen, eller den fria ekonomin, har gett större välstånd och snabbare tillväxt än något annat system.
Det vi nu ser är att framgångar inte är ständiga utan att bakslag kommer. Istället för att bli allt fattigare har världens folk blivit allt rikare. Det är den processen som nu får sig ett rejält avbrott, med mycket problem som följd.
Det visar hur viktigt det är att finanssystemet fungerar, för då ger det stora resultat. Det är annat än alla de ekonomiska system vars ständiga tillkortakommanden bara bryts av större kriser.
Marx hade fel då och han har fel nu. Det gör inte dagens problem mindre. Det är viktigt att vi får igång de finansiella marknaderna.