Svensk välfärd skiljer sig från i stort sett hela övriga Europa. I de flesta andra länder råder en oöverbrygglig klyfta mellan dem som tack vare egna pengar kan välja välfärd och det stora flertal som är hänvisade till offentliga monopol. I Sverige är till exempel skolan helt avgiftsfri oavsett vilket val man gör, där friskolor inte får ta betalt av eleven på annat sätt än via skolpengen.
Skillnaden är uppenbar från övriga Europa där det normala är att man måste betala för sig för att kunna välja något annat än det kommunen eller staten erbjuder. Även inom andra områden av välfärden har vi i dag som huvudprincip att man utan kostnad kan välja eftersom den offentliga finansieringen följer medborgarnas val.
Genom detta har vi lagt grunden för att valfrihet och möjlighet att välja något bättre är en möjlighet för alla och inte bara för ett fåtal privilegierade. Det förändrar logiken i hela välfärdssamhället som sådant och driver fram en förnyelse och verksamhet där den enskilde står i fokus, där de privata alternativen lett till en konkurrens som inte bara ökat människors frihet utan också kvaliteten inom skola, vård och omsorg:
✓ Socialstyrelsens rapport ”Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre 2014′′ visar att kvaliteten på de privata äldreboendena är högre än på de kommunala.
✓ Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser 2014 ”Stöd till personer med funktionsnedsättning” har privata utförare bättre resultat än de kommunala. Inom verksamheter bostad med särskild service och daglig verksamhet har de privata alternativen på 21 av 26 indikatorer bättre resultat än de kommunala.
✓ Enligt Skolverket 2014 nådde i fristående grundskolor 84,4 procent av eleverna i åk 9 kunskapskraven i alla ämnena 2013/2014. I de kommunala 75,9 procent.
✓ Enligt Skolverket 2014 slutförde elever i fristående gymnasieskolor 77,3 procent sin utbildning inom 3 år 2012/2013, i de kommunala knappt 72 procent.
✓ Socialstyrelsens rapport 2014 ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” visar att äldre inom privat hemtjänst upplever att det har större möjlighet att påverka, att personalen tar större hänsyn till deras åsikter och önskemål om hjälpen, än på kommunala boenden.
Den inriktning som vänsterregeringen har i kampen mot privat välfärdsföretagande bortser från kvalitetsfrågan och riktar in sig mot att motverka eller eliminera en stor del av dagens välfärdsverksamheter, samtidigt som man vill ge kommuner rätt att inlägga veton mot privata alternativ.
Det innebär att Sverige kommer att återgå till den fragmentisering av välfärden där pengar är avgörande för möjligheten att välja. Vi blir med vänsterregeringens inriktning i välfärden mer som i de flesta andra europeiska länder där valfriheten beror på om man har råd att välja.
Vänsterpartierna tar nu strid mot tanken på att alla ska ha likvärdiga möjligheter till valfrihet och kvalitet i välfärden till förmån för ett system som vi har sett praktiseras i de kommunerna där köerna är som längst, kvaliteten som lägst och kostnaderna som högst.
Så ökar man klyftorna, och så skapar man ett andra klassens medborgarskap där man inte får välja utan bara följa. Det drabbar välfärden och det drabbar de medborgare som görs till undersåtar.