Två dagar som har kommit att handla om europeisk banklagstiftning och bankers förutsättningar. I går möte med företrädarna för de olika partigrupperna kring bankkrislagstiftning och Finlands Banks ordförande Erki Liikanen kring den så kallade Liikanengruppens olika förslag. I går också diskussion med olika företrädare för kommissionen kring den europeiska ekonomin, EU-budgeten och banksektorn.
I dag interna möten med EPP gruppen kring dessa frågor men också ett antal möten med europeiska banker kring deras förutsättningar och deras perspektiv på europeisk ekonomi. Slående hur stor tilltron till regler och lagstiftning är bland dem som sysslar närmast med lagstiftning och regler och hur mycket den privata sidan ser till tillväxt och konkurrenskraft. Och min övertygelse är att vi får inte stabilitet i offentliga finanser lika lite som i banksektorn utan den stabil ekonomisk tillväxt. Regelsystem i all ära men de förändrar inte verkligheten. Och därför måste våra regelsystem och vår lagstiftning skapa förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft.
Och fokus måste vara på reformer som ger tillväxt. Då kan lagar som bidrar till stabiliteten på finansmarknaden och regler som bidrar till balans i de offentliga finanserna bli en styrka. Ett av dagens möten handlade också om översynen av konkurrenspolitiken där min avsikt är att utveckla den till en årlig översyn av den inre marknadens öppna förutsättningar för konkurrens och företagande.
Gårdagen och dagen kom också att handla om Georgien och Azerbadjan. Georgien som varit ett ljus i en i övrigt mörk utveckling har nu hamnat under en politisk ledning med ett liberalt parti och Georgiens Dröm som prioriterar kontakterna och närheten med den ryska regimens grupperingar. Och det är demokratin och rättstaten som förlorar.
Just nu används de georgiska åklagarmyndigheterna och finanspolisen till att skärskåda och misstänkliggöra den nuvarande oppositionens företrädare med hot om arresteringar och åtal om man inte byter sida eller om man inte anpassar sig. En regim som använder sig av rättsväsendet för sina egna syften riskerar att ställa sig vid sidan om demokratin. Det har vi redan sett i Ryssland och i Ukraina, vi ser nu de farliga stegen mot ett sådant samhälle i Georgien. Det förvånar att detta inte uppmärksammas av europeiska media annat än som brottsmisstankar mot den förra regeringens företrädare, som om det vore helt normala rättsliga processer.
Och Azerbadjan som vägrar låta oppositionen få sitt utrymme och sina rättigheter. Det innebär för Azerbadjan som land att man stänger sig ute från demokratiska länders samverkan och därmed från det samarbete som betyder mest för ett utsatt land som Azerbadjan. Istället för att söka sig närmare Europa distanserar man sig genom att hålla oppositionen utanför det politiska livet och utanför rättstatens regler. Det kommande halvårets utveckling i Georgien kommer att få en avgörande betydelse för landet under många år framöver. Det är en av våra viktigaste utmaningar att motverka dem som vill försvaga den demokrati som nu gav dem makten i öppna och ärliga val.
Både frågan om bankerna och om vårt europeiska grannskap understryker vikten av att vi håller samman den union vi har istället för att låta den fragmenteras av förslag om framtida institutioner som delar oss. Det gör oss inte bara ekonomiskt svagare utan också svagare politiskt. Och då förlorar vi de möjligheter vi har att tillsammans skapa konkurrenskraft och tillväxt i Europa.
Vi väljer nu väg för Europas framtida förmåga att stå starkt i världen. I Sverige har oppositionen ägnat dagen åt att motverka möjligheten för avdrag till läxhjälp.