Publicerad 24 apr 2023 kl 17.00
Johan Westerholm och Edvard Nordén invänder i sin replik till mig mot uppfattningar som jag inte fört fram vare sig i min debattartikel om att bokbränning inte är ett uttryck för yttrandefriheten eller någon annanstans. Friheten att yttra sig, uttrycka sig och tänka fritt tillhör det fria samhällets grunder. Det innebär däremot inte att allt som är tillåtet i det fria samhället är en förutsättning för yttrandefriheten.
Yttrandefriheten handlar om tankens frihet, om vår frihet och rätt att uttrycka våra tankar, uppfattningar, vår tro eller vår kritik mot makthavare. Den ger oss däremot inte en rätt att göra vad som helst, var som helst när som helst och mot vem som helst.
Finns gränser
Vi kan, i yttrandefrihetens namn, till exempel inte kräva rätten att få publiceras på Ledarsidorna.se som Johan Westerholm är grundare av.
Lika lite kan vi kräva att få framföra våra tankar i Sveriges Televisions olika program eller få en kolumn i Aftonbladet.
Det finns de som hävdar att denna begränsning visar att yttrandefriheten är illusorisk. Det är farligt att ge dem rätt därför att då likställer man friheten att säga vad man vill med rätten att säga det var man vill. I ett fritt samhälle har du rätt att tänka och tycka vad du vill, men det finns gränser för hur och var du får uttrycka det, när det riskerar att träda andras frihet för när.
Blanda inte ihop de begränsningarna med yttrandefrihetens kärna, rätten att få framföra sin åsikt, sin tro och sin kritik.
Inte ovillkorlig rätt
Ingen hindrar Westerholm och Nordén från att fritt få framföra sina tankar, men det innebär inte att det var en ovillkorlig rätt att bli publicerad i Expressen som vi nu alla blivit. Det faktum att det inte är förbjudet att bränna böcker, något som inte bör ändras, innebär inte en ovillkorlig rätt att håna eller hetsa mot muslimer som folkgrupp.
Lika lite är det rimligt att en grupp antisemiter får fritt fram att bränna judisk litteratur framför en judisk skola för att visa judiska barn vad man tycker om dem. När muslimer i Egypten manifesterar sin motvilja mot kristendomen, kanske genom att bränna en Bibel, utanför koptiska kyrkor i Kairo är det inte ett uttryck för yttrandefrihet utan för hån och hot.
Likställer man de begränsningar som yttrandefrihetens former kan ha med begränsningar av yttrandefrihetens kärna har man underminerat det som yttrandefriheten handlar om.
Av Gunnar Hökmark
ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare europaparlamentariker för Moderaterna