Inte Italien

Det är i dessa dagar många som har sina tankar på Italien. Men tänk tanken på ett land där det sittande regeringspartiet varje valperiod mottar stöd från den allra största intresseorganisationen på motsvarande 10 miljoner euros, ett belopp som motsvarar regeringspartiets kostnader för valkampanjen och gör att det partiet lätt kan slå alla andra partier vad gäller ekonomisk satsningar.

Tänk därtill tanken på att regeringspartiet av detta skäl mycket ogärna går emot denna intresseorganisation när det gäller lagstiftning inom det område där det vill slå vakt om sin maktposition. Tänk också tanken att regeringen i detta land fördelar TV-licenser till de kanaler och operatörer som regeringspartiet tycker bidrar mest till ett bra programutbud, en fördelning som görs efter en lång rad personliga kontakter mellan statsminister och de olika kanalernas företrädare. Tänk också tanken på att regeringspartiet konsekvent ser till att göra politiska utnämningar för att säkra att viktiga positioner inom statsapparaten hålls av de egna partivännerna. Tänk också tanken på att den största TV-kanalen under en lång tid har genomfört ett hemligt intervjuprojekt mellan ett av sina nyhetsankare och statsministern och att samma TV-företag har ett tidigare statsråd som styrelseordförande. Tänk också tanken att en stor del av regeringspartiet finansieras genom ett lotteri som partiet stort sett är ensamt om att få ha vid sidan av de statliga lotterierna. Tänk också tanken på att statsministerns hustru är chef för ett av de stora statliga monopolen med anställningsförhållanden som går utöver de regler som gäller för statliga företag. Tänk sedan också tanken att statsministern i detta land hotas av åtal på grund av att bygget av hans herrgård inte har följt lagen, att vice statsministern just har gått fri i en förundersökning angående finanserna i en fotbollsklubb, att regeringspartiets ungdomsförbund, där några av de andra statsråden varit ansvariga på olika positioner, har fuskat med medlemssiffror och statsanslag, att ungdomsförbundets ordförande åtalats för krogslagsmål där hennes medarbetare har varnat vakterna för att stöta sig med den politiska makten, att den ledande kommunalpolitikern i detta parti är åtalad för mutbrott för att han bjudits på en resa till Sydafrika, att regeringspartiet hade en stor konferens på ett statligt företags datja i Frankrike som man glömde betala tills media uppmärksammade frågan samt att statsministerns närmaste medarbetare har svårigheter att förklara varför han bor kvar i en våning som ska användas tillfälligt samtidigt som han ska utfrågas kring sina osanna besked om hur han utövade sitt ansvar under Tsunamin. Tänk på att det inte är Italien det handlar om utan ett helt annat land. Där sådant inte händer. Det är ju bara i andra länder.