Hoppa till innehåll

Inte en lag i EU utan att valda svenska företrädare varit med om besluten

Det finns inte en lag som stiftats i EU utan att den svenska riksdagen har hörts, gett sitt medgivande och den svenska regeringen deltagit i beslutet liksom folkvalda företrädare i Europaparlamentet. När Jimmie Åkesson påstår att beslut fattas utan demokratisk förankring av tjänstemän som inte är valda av någon är det fel. Helt fel och förgörande för den syn på EU som han och många andra populister odlar i sin propaganda. Hans utträdeskrav bottnar i en missuppfattning, en osanning eller okunnighet, vilket man vill. Men fel är det.

EU-kommissionen består av tjänstemän, liksom i det svenska regeringskansliet eller i svenska myndigheter, men de stiftar inga lagar, de har att verkställa dem precis som sker i Sverige eller i varje annan rättsstat.

De gemensamma beslut som fattas i EU innebär inte någon förlorad suveränitet för Sverige utan att vi är med och fattar beslut, och påverkar dem, tillsammans med alla andra som kommer att beröras av dem. Det går inte att ha en gemensam marknad om man inte har gemensamma lagar och regler. Det går inte att ha en gemensam klimatpolitik om man inte tar gemensamma beslut. Det går inte att ha en gemensam energimarknad som innebär ökad säkerhet, ökad trygghet, lägre priser och större möjligheter för nya energislag om man inte har gemensamma lagar. Det går inte att ha gemensam telekommarknad eller finansmarknad om man inte har gemensamma lagar och regler.

Genom den gemensamma telekommarknaden har vi fått en ökad konkurrens med priser och tjänster i hela EU. Vi har fått gemensamma krav på hur mycket spektrum som ska avsättas och gemensamma regler för hur operatörer sinsemellan sluter avtal om priser  så att vi som i dag har fått bort extra kostnader för surf och samtal när man är utomlands. Det kostar i dag som hemma eftersom man är hemma på sin hemmamarknad när man är i andra delar av EU.

Vi har en gemensamt lagstiftad konkurrens och etableringsfrihet som gett fler tjänster, fler varor och lägre priser. Det gäller flyg, transporter, banktjänster, livsmedel, mediciner, bilar och kläder. I den gemensamma lagstiftningen finns krav på innehåll, utsläppsbegränsningar och allt annat som annars skulle finnas i nationell lagstiftning men i 31 olika länder. (Även Norge, Island och Lichtenstein ingår i den gemensamma lagstiftningen)

För svensk industris del hade det varit nödvändigt att anpassa produkter och tjänster till vart och ett av dessa länder regelverk eller leva med en djungel av byråkrati. För min del har jag det svårt att förstå varför suveräniteten skulle ligga i att vi kan ha våra egna regler för hur kemikalier ska bestämmas och begränsas i leksaker eller hur stora utsläpp bilar ska ha. Det är praktiskt och mycket mer ändamålsenligt och effektivt att göra det tillsammans. Suveräniteten ligger i att vi är med och beslutar istället för att tro oss besluta själva men tvingas följa andra.

Självklart skulle Svenska Fotbollsförbundet kunna ha egna regler för fotboll. Men då skulle vi bara kunna spela fotboll i Sverige. Så fort vi skulle spela mot Danmark måste vi komma överens om gemensamma regler. Och det är först då vi kan vinna över Danmark. Nu har fotbollens regler vuxit fram genom årtionden och utvecklats just gemensamt i det forum som funnits och är lämpligt men motsvarande måste i en modern ekonomi ske ständigt och snabbt genom lagar som ger förutsättningar för företag och enskilda. Det är först då svenska företag och svenskar kan konkurrera och utnyttja de friheter som ett öppet Europa skapar.

Det faktum att vi har gemensamma lagstiftning innebär inte att det är EU som skapar fler lagar och regler. Hade det varit nationell lagstiftning för varje enskilt land hade vi haft nationella regler för drycker, korv, bilar och utsläpp och för allt annat som behöver regleras eller som en majoritet anser ska regleras. Att vi har krav på utsläpp för bilar beror inte på EU utan på att det finns ett behov av krav som begränsar utsläpp. Att det finns gemensamma regler för banker, energi, telekom och för varor innebär att företag kan konkurrera över gränserna och att vi får en dynamisk ekonomi med en hemmamarknad för stora företag som gör dem globalt konkurrenskraftiga. Tanken på att vi i Sverige skulle stå ensamma utanför gemenskapen gör Sverige svagare ekonomiskt och politiskt.

Det gäller också när det gäller politiken gentemot vår omvärld. Hur ska vi ensamma kunna hävda frihandelns principer mot Trump? Hur ska vi värna om Europa, de baltiska staternas frihet och vår integritet mot ett Ryssland som vill dela och splittra oss? Hur skulle Sverige ensamt kunna stå för sanktioner mot Rysslands invasion av Ukraina?

Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill båda göra oss ensamma. Det ger inte Sverige som nation vare sig styrka eller trygghet. Bara ensamhet och brist på inflytande över vår framtid. Det är ingen tillfällighet att det är detta Putin vill. Den som vill värna Sverige och vårt eget inflytande ska inte göra oss svagare och ensamma. Åkesson har fel om vilka som fattar besluten, han har fel om vad som gör oss suveräna, han har fel om vad som gör oss starka och fria. Han tror vi blir större genom att vara för oss själva. Det är inte mycket Du gamla du fria över det. För honom är nationalism att stänga världen ute, för oss andra är det att göra Sverige stort i den värld vi lever i.