Söker man på Palestinagruppernas hemsida återfinns Hizbollah en gång, utan något som helst avståndstagande. Hamas får m. an ett tiotal träffar på, utan något avståndstagande från terrorism och självmordsbombningar men däremot med krav på att Hamas inte längre ska betraktas som terrorister. Så mycket till avståndstagande från dessa organisationers terrorism och hat är inte detta. Dessa organisationer förespråkar båda två att Israel ska utplånas, de fostrat barn till hat och självmordsbombningar. Med Hamas samarbetar de svenska Palestinagrupperna samtidigt som man kraftfullt driver att terrorstämpeln ska lyftas. Gahrtons och Westers indignation över att jag påpekade att de inte tar avstånd från dessa organisationers hat och våldsdyrkan är svår att förstå, lika svår som att förstå att de faktiskt väljer att försvara Hamas som icke-terrorister.
Det allra mest anmärkningsvärda i deras och i Rädda barnens repliker till mig är att de fortfarande inte kommenterar det faktum att de inte agerar mot det faktum att palestinska barn används som soldater och terrorister. De väljer hellre att attackera Israel för att palestinska barn som går i terroristgruppernas ledband arresteras. Däremot har min artikel tvingat dem att medge att det inte handlar om tusentals barn utan om ungefär 300 tonåringar. Jag anser i allra högsta grad att det finns anledning att slå vakt om dessa tonåringar som utnyttjas av terrorgrupper. Problemet är att vare sig de svenska Palestinagrupperna eller Rädda barnen bekymrar sig över det faktum att de utnyttjas och av det skälet fängslas av israeliska myndigheter.
Det förvånar mig inte när det gäller Palestinagrupperna. De ger genom sin syn på konflikten och genom sitt försvar för Hamas legitimitet åt en terrorism och ett hat som står i vägen för fred och försoning. När det gäller Rädda barnen är det mer anmärkningsvärt. De har tidigare censurerat rapportering om hur palestinska flickor utsätts för hedersvåld och förtryck. Nu bortser de från att barn används för terrorism men reagerar mot att de fängslas. Deras replik berörde inte med ett ord detta faktum.
Gunnar Hökmark