"Idéer kräver handtag och handlag" – inlägg i Neo

Ordets makt över tanken är stor. Men än större är tankens makt över verkligheten. Varje samhälle formas av idéer. Våra egna eller andras. Goda eller dåliga. Nuets föreställningar om vad som är rätt eller visionen om vad som är möjligt. Det invanda eller det som vi tror är rätt. Den starkes rätt eller lagens rätt.

Det är idéerna som är måttstocken på politiken, grunden för våra principer och inspirationen till förändring. Utan idéerna om frihet, demokrati och människans möjligheter finns vare sig fria medborgare, demokratiskt styresskick eller öppna samhällen. Det är min politiska utgångspunkt.
Ett fritt samhälle kommer inte till av en slump och det förblir inte fritt utan en medvetenhet om vad det kräver. Rättstaten växer inte fram ur intet utan kräver en ständig konsekvens för att inte urholkas av tillfälligheter eller av vårt tyckande. Det gäller varje samhälle och det gäller Europas framtid.

De som direkt efter andra världskrigets fasor, i ett Europa i ruiner där hatet mellan folk var närmast till hands, förespråkade ett samarbete mellan länder i allmänhet och Tyskland och Frankrike i synnerhet, var lätta att döma ut som orealistiska idealister. Men ”idealisterna” fick rätt och de så kallade realisterna fick verkligheten emot sig.
Resultatet har blivit rätt hyfsat. Ett enat Europa med 27 medlemsstater. Fri- och rättigheter, öppna gränser och respekt för mångfald. Öppen tävlan och fritt företagande inom flyg, telekom, finansiella marknader, varor, tjänster och människors fria rörlighet. Mitt och andras missnöje med reformernas räckvidd får inte överskugga hur långt vi har kommit med att förverkliga idéer om frihet, samarbete och marknad. Idéer som lugnt kunde klassas som totalt orealistiska för bara 20 år sedan.

För min del handlar politik inte om en tävlan i att vara mest liberal utan om att genomdriva en politik präglad av liberala ideal. Idéer kräver handlag och handtag, annars förblir de idéer och drömmar. Utgångspunkten för mig är idéerna och de ideal om frihet, tolerans, respekt och mångfald som förmått att förändra världen. Men förändringen ligger i vardagens handtag.
Jag har arbetat för en avreglerad europeisk energimarknad, eftersom det ger konkurrens, tvingar fram samarbete och solidaritet, tar tillvara på nya och gamla energiformer, snabbare kan reducera oljeöverskotten som drabbar vårt klimat samt minskar beroendet till Ryssland. Nu vill jag fortsätta den kampen.
Motsvarande vill jag göra inom telekom. Genom avreglering och en gemensam marknad öppnar vi för nya entreprenörer och för nya tjänster, ända fram till det enskilda hushållets möjlighet att välja operatörer.
Vi kom många steg på vägen när det gäller tjänstedirektivet men har många steg kvar att gå innan vi har en europeisk tjänstemarknad. Jag lyckades i vår partigrupp få en majoritet som satte stopp för ytterligare kompromisser med socialisterna men vill gå längre på tjänstemarknaden av det enkla skälet att vi får ingen konkurrenskraftig europeisk kunskapsekonomi om vi inte har konkurrens om tjänster. Konkurrensen uppmuntrar innovation och gör våra tjänster ännu bättre. Just nu slåss jag för patienternas rätt så enkelt som möjligt att söka vård över hela Europa, eftersom det är en självklarhet att patienter ska ha tillgång till den bästa vården även om den inte är tillgänglig på det närmsta sjukhuset.
Vi lyckades få fram ett postdirektiv som leder till konkurrens mellan olika postoperatörer. Det tar lång tid men vi lyckades stoppa de som ville vänta ännu längre.
Som rapportör för småföretagandets regler har jag drivit igenom att byråkratin ska minska och att småföretags möjligheter över gränserna ska stärkas genom ett större ansvar för medlemsstaterna att tillämpa gemensamma regler.
Jag har drivit och lyckats få gehör för att det är krav på frihet och rättstat som ska lägga grunden för Turkiets och andra länders medlemsprocess, inte gamla fördomar om kultur och religion.
När det gäller forskningsprogrammet har jag fått igenom mindre byråkrati och större frihet för universitet och forskningsinstitut. Mitt krav på en europeisk forskningspeng som följer forskaren mellan universitet och mellan medlemsstaterna förbereds i kommissionen.
När hetsen mot de danska skämtteckningarna var som värst drev jag igenom ett uttalande i parlamentet som klargjorde att yttrandefriheten inte är ett ställningstagande utan en frihet som människor söker sig till och att ingen har rätt att kräva att vi ska kompromissa med denna frihet.
Protektionismens spöke drar fram i skuggan av krisen. Det undergräver ekonomisk utveckling, och leder till stagnation och minskad handel men bygger framförallt motsättningar mellan människor och mellan folk. Som företrädare för min grupp när det gäller den ekonomiska återhämtningsplanen bekämpar jag protektionism och statsstöd som snedvrider marknaden och konkurrensen. Den fria handeln handlar om integration och öppenhet men också om välfärd och respekt. Protektionismen ska bekämpas. Statsstödet är en funktion av protektionism. Och med statstöd blir inget bättre men det som är sämre kan leva under en längre tid och konkurrera ut företag, produkter och tjänster som är bättre. Statsstöd gynnar det gamla på bekostnad av det nya.
De totalitära idéerna lever än och måste ha en liberal och frihetlig motkraft som globalt bevisar idealens realism. Det ska EU vara. Och i EU lever vi precis som i Sverige mitt i konflikten om staten ska styra över människors liv eller om den ska lägga en grund för deras frihet, möjligheter och trygghet. Den utgångspunkten är min och jag vill dela den med så många som möjligt. Och det är de som ifrågasätter denna utgångspunkt som jag vill tävla mot och vinna över. Vi behöver idéer starka nog att övervinna protektionismens och statsstödens förmenta realister för att forma ett Europa som präglas av öppenhet, frihet och skapandets dynamik.