I Riga på en kort dags konferens om the European Way of life, ett tema som nog är mer komplicerat att definiera än det är att formulera. Kanske är den europeiska livsstilen mer än någon annan förmåga att förena många vägar att leva. I Europa ser vi det grekiska, det lettiska, det portugisiska, det engelska och bland annat det norrbottniska förenas med det skånska, det bayerska, det flamländska och kataloniska. För att nämna bara några av de många lager av europeisk kultur och civilisation som här förenas.
Men i Riga blir det samtidigt uppenbart att det europeiska också är något som förenar mer än politikens och det formellas strukturer. En europeisk stad, som en gång var det svenska rikets största, och senare Östersjöns rikaste stad som en del av den ryske tsarens imperium och förslummad och nertryckt under nära 50 års av kommunistiskt förtryck.
I staden återkommer symbolerna för firandet av att det var för 100 år sedan som Lettland blev en fri och självständig stat. Det var i november 1918 som självständigheten deklarerades och 1920 blev man till slut fritt från Ryssland efter strider med bolsjeviker och Röda armén. Efter andra världskrigets utbrott ingick Lettland i det som skulle tillhöra Sovjetunionen som också invaderade och annekterade landet 1940, 1941 kom Tyskland och 1944 togs det på nytt som byte av Sovjetunionen.
Under hela denna tid, under Tsartiden, under frihetstiden och under Sovjetunionen, var det aldrig någon tvekan om var letterna och Lettland ville höra. Till Europa. Självständigheten betyder något för Lettland och det står inte i motsatsställning till delaktigheten i det gemensamma i Europa. Tvärtom är det i EU som den lettiska självständigheten står stark och fritt kan utvecklas. Utan EU vore Lettland liksom de två andra baltiska staterna ryska lydriken, som bäst.
Europa och EU är ett fundament för friheten och självständigheten som ger Lettland dess fulla möjligheter att utvecklas som det europeiska landet det är i det Europa det av historien tillhör och i framtiden vill höra.
Friheten, mångfalden, de många olika möjligheterna till liv och möjligheterna att låta allt detta mötas och utvecklas. Det är det europeiska när det är som bäst och det som förenar oss. Det är just detta som nu utvecklar Lettland, som ett land i Europa men också som det land det är. Denna enkla insikt bör prägla hur vi går vidare med de institutionella strukturerna och understryker framförallt att det är den politiska agendan för frihet, öppnare ekonomier och rättsstat som förenar oss.