Högskolorna i sydost måste sätta ribban högt! – artikel i Baromentern

Av världens 20 bästa universitet, enligt Academic Ranking of World Universities, som genomförs av Shangai Jiao Tong universitetet, är alla utom tre amerikanska universitet. Två av dem är engelska, nämligen Cambridge och Oxford som är nummer 4och 10, till dessa kommer Tokyo-universitet som är nummer 20. Av de nästkommande 20 är alla utom 7 amerikanska. Ser vi till Sverige finns Lund med som nummer 97, Stockholm som 86, Uppsala som 66 och Karolinska som 53, vilket i grunden är någorlunda bra men också säger något om att äldst inte är bäst.

Det europeiska vetenskapssamhällets grundproblem är att europeiska universitet är antingen medeltida institutioner eller offentliga myndigheter. De är inte entreprenörsdrivna verksamheter med ett eget dynamiskt beslutsfattande.
I de flesta fall är universiteten fria i den dagliga verksamheten men kontrollerade genom offentliga uppdrag och offentlig finansiering. Forskningen är fri men inom de ramar och förutsättningar som den politiska makten skapar. De har ingen större möjlighet att utöka sina forskningsresurser genom att ta betalt eller konkurrensutsätta sina tjänster.. Så blir man inte ledande i det globala kunskapssamhället. Och det måste vi bli. Det kräver inte bara en ökad finansiering av kunskapssamhällets kärna, nämligen universitet och forskning, utan också nya former som bidrar till mer konkurrens, större förändringsmöjligheter, större självständighet och mer av dynamik. Det finns mot den bakgrunden fem viktiga reformer inom forskningens område som bör göras i EU och i Sverige.

För det första bör europeiska universitet bli fria och självständiga. De ska inte bara vara akademiskt fria utan också fria som juridiska personer som själva hanterar sina utgifter och inkomster, som beslutar om sin organisation, sin forskningsinriktning och som förfogar över sina forskningsresultat, sponsring och donationer samt sina kommersiella satsningar.

För det andra måste konkurrensen och rörligheten utvecklas när det gäller studenter och forskare. På det viset kan nya institutioner ha en chans att växa fram och vinna terräng. En studentpeng som bidrar till både utbildning och forskning kan följa den enskilde studenten från hans eller hennes land. Därmed kommer vi få en ökad konkurrens om studenter mellan olika europeiska lärosäten. Det innebär också att det blir lättare att utveckla modeller som gör det intressant för svenska lärosäten att växa genom att attrahera utländska studenter.

För det tredje bör motsvarande gälla forskningen. I samband med EU:s sjunde forskningsprogram föreslog jag att EU skulle bidra med resurser ur forskningsbudgeten för att en forskarpeng skulle följa med de forskare som väljer att verka i ett annat land än det egna. Europaparlamentet beslutade så sent som vid förra sessionen att nu ge ett direkt stöd för detta förslag.

De institutioner, forskare och ledare som står fram som intressanta och banbrytande kommer att attrahera andra forskare och ekonomiska resurser. De innebär att bra kommer att bli bättre. För enskilda högskolor och universitet innebär detta en möjlighet till dynamisk finansiering som ger större oberoende och som stimulerar eget satsande på unika områden.

För det fjärde bör EU:s forskningsanslag tredubblas för att på det viset öka den frihet och dynamik som uppstår när forskare kan röra sig friare och bidra till nya centers of excellens.

För det femte anser att jag svenska universitet och högskolor ska kunna bli ledande centra i den europeiska forskarvärlden genom att de tilldelas en särskild miljard kronor öronmärkta för att alltid kunna leda och driva gemensamma europeiska forskningsprojekt med EU-finansiering. På det viset skapar vi både en drivkraft och förutsättningar för att ställa den svenska forskningen i den europeiska forskningens centrum.

Samtidigt med detta bör vi göra en utveckling av de svenska forskningsanslagen så att vi i Sverige av egen kraft kan utveckla universitet och högskolor som attraherar forskare och som finansierar all den forskning som vi och världen behöver. Det är i Sverige det nya kunskapssamhället kan växa fram.

Gunnar Hökmark