De senaste 25 åren har världen sett två omfattande och avgörande förändringar som skapat helt nya förutsättningar för välstånd och fred.
Europa har enats och vi har i dag en Europeisk Union som lagt grunden för ett friare, säkrare och fredligare Europa än vad någon generation europeer någonsin tidigare har upplevt.
Kroatiens inträde i EU den första juli i år markerade att den historiska konflikt som präglat denna del av Europa och vår egen moderna tid nu löses upp genom samarbete över gränserna med demokrati och rättsstat som bas.
Europas återförenande och Europeiska unionens utveckling är en konsekvens av Sovjetunionens fall och järnridåns fall. De fria och öppna marknadsekonomierna vann det kalla kriget.
Samtidigt har de senaste 25 åren, som en följd av marknadsekonomins segrar, inneburit en tillväxt av välstånd som världen aldrig tidigare har skådat. Fattigdom lever kvar men har också besegrats i en omfattning som ingen trodde var möjligt för några decennier sedan. Då levde en miljard människor i det som kallas relativt välstånd, i dag är det nära fem miljarder. Milleniemålet för fattigdomsbekämpning har uppnåtts långt före slutdatum 2015.
Världen har blivit bättre. Mycket bättre. Europa är trots krisen ett bättre Europa med mer välstånd än för 25 år sedan. Och det är öppna gränser, fri handel och marknadsekonomi som har gjort detta möjligt.
Det är mot denna bakgrund konstigt, för att uttrycka det milt, att så mycket av dagens politiska diskussion handlar om hur man ska begränsa marknadsekonomi, fri handel och privat företagande.
I den svenska debatten ser vi hur vänstern ser det som det främsta bekymret att företag inom välfärden kan gå med vinst, istället för att diskutera hur kvaliteten ska kunna utvecklas ännu mer och välkomna mer företagande, konkurrens och valfrihet. Den rödgröna oppositionen förenar sig i en politik som handlar om högre skatter och mer regleringar. I en värld som bärs fram av marknadsekonomins dynamik underminerar det vårt framtida välstånd.
I europeisk debatt är det alltför många som tror att man kan lösa problemen med större utgifter och nej till reformer. Säga vad man vill om Europas krisländer, det är inte för mycket marknadsekonomi utan för många monopol och för mycket av skråväsende som skapar arbetslöshet och vikande välfärd.
I en värld som har blivit rikare och fredligare genom globalisering, fri handel och marknadsekonomi är det inte rätt sätt att möta den växande konkurrensen från de nya ekonomierna genom att motverka marknadsekonomi, privat företagande, vinst och fri handel utan genom att i Sverige och i Europa fullfölja den reformagenda som har lagt grunden för vårt välstånd och dagens konkurrenskraft.
Europa fungerar som bäst där vi har öppna marknader och marknadsekonomi. Sverige har kommit att bli en ledande ekonomi genom marknadsekonomiska reformer och sänkta skatter. Det är genom att fullfölja den politiken vi kan bygga vidare på det bästa vi har uppnått.
Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker för Moderaterna sedan 2004, vice ordförande i EPP-gruppen och tidigare partisekreterare.