Den digitala agendan och den digitala ekonomin kan fungera som en spjutspets för att göra den inre markanden till en realitet för alla delar av vår ekonomi. Detta kräver en förmåga att axla ledarrollen inom bredband och Internetanvändning. Detta är av betydelse för att den europeiska telekomindustrin åter ska kunna ta täten på det globala planet, men även för att vi ska kunna bli ledande i IT-utvecklingen som sådan och i framväxten av nya tjänster och tillämpningar.
Länk till Gunnar Hökmarks förslag
Europeiska unionen är världens största ekonomi. Varken USA eller Kina är större, oavsett vad som brukar hävdas i diskussionen om vem som är och vem som kommer att bli nummer ett i den globala ekonomin. Skillnaden är att USA och Kina har de största marknaderna och därför erbjuder bättre villkor för konkurrens, konkurrenskraft, nya tjänster, produkter och innovationer. Behovet av en enda inre marknad är avgörande för att Europa ska lyckas ta täten i den globala ekonomin, med fokus på tjänstesektorn och kunskapsekonomin. Det är paradoxalt att ju mer den europeiska ekonomin utvecklas till en kunskapsbaserad ekonomi, desto färre möjligheter lyckas den inre marknaden erbjuda det europeiska näringslivet.uppkopplingarna över 10 Mbps). EU måste kunna tävla med alla regioner i världen för att bli nummer ett.
Den digitala agendan och den digitala ekonomin kan fungera som en spjutspets för att göra den inre markanden till en realitet för alla delar av vår ekonomi. Detta kräver en förmåga att axla ledarrollen inom bredband och Internetanvändning. Detta är av betydelse för att den europeiska telekomindustrin åter ska kunna ta täten på det globala planet, men även för att vi ska kunna bli ledande i IT-utvecklingen som sådan och i framväxten av nya tjänster och tillämpningar. Än viktigare är det emellertid för att vi ska kunna skapa en drivkraft för högre produktivitet, sammanhållning, konkurrenskraft samt tillgång till en inre marknad för den europeiska industrin i stort.uppkopplingarna över 10 Mbps). EU måste kunna tävla med alla regioner i världen för att bli nummer ett.
Det är föredragandens starka uppfattning att Europa måste leda denna förändringsprocess och skapa bästa möjliga förutsättningar för en konkurrenskraftig europeisk kunskapsekonomi som kännetecknas av vitalitet, förändring och innovation. Detta kräver tillgång till den bästa kapaciteten och den högsta hastigheten för Internet och bredbandstillämpningar.
I dag släpar Europa efter andra globala aktörer. USA och Kina frigör stora delar av spektrumet för att möjliggöra en snabb utveckling av nya tjänster och ett mobilt Internet som med hög hastighet och hög kapacitet kopplar samman människor.
Vi måste försöka göra så att Europa blir bäst och göra vad som är bäst för Europa: Vi måste öppna upp för nya tjänster och en ökad mobil trafik, lägga grunden för nya möjligheter för kultur och innehåll, för programföretag och offentliga tjänster på bredbandsbasis, och samtidigt säkerställa samma sändningsmöjligheter som i dag.
Målen enligt den digitala agendan innebär att alla européer ska ha bredband senast 2013 och höghastighetsuppkoppling med minst 30 Mbps senast 2020 (upp till 100 Mbps för hälften av de europeiska hushållen). Dessa mål måste betraktas som ett minimum, och ambitionerna och målen i spektrumpolitiken måste bidra till att ge Europa den största kapaciteten och de högsta bredbandshastigheterna i världen. Vårt mål måste vara att göra Europa ledande inom utvecklingen på detta område, och därigenom även inom telekom och inom utvecklingen av nya tjänster och utnyttjandet av den produktivitetsökning som är kopplad till avancerade bredbandstjänster.
Som jämförelse kan nämnas att Sydkorea har tagit fram en nationell plan för att uppkoppling med 1 000 Mbps (en gigabit) ska vara allmängods 2012. Redan nu ligger Sydkorea i täten med en genomsnittlig uppkoppling på 12 Mbps (i Europa är för närvarande endast 18 % av
Trådlöst bredband behövs för att alla medborgare ska ha tillgång till nya och innovativa tjänster. Europa har inte råd att släpa efter. Det är uppenbart att detta mål inte kan uppnås med fiberoptik, vars installation kräver avsevärda investeringar, utan med en mix av trådlösa tekniker, där målet är att sprida bredband (markradio, kabel, fiber eller satellit) över hela EU:s territorium, även landsbygds- och randområden, genom att marknaden tillåts välja den effektivaste tekniken med avseende på kostnader för operatörer och medborgare.
Utan trådlösa bredbandsplattformar kan en 100-procentig täckning inte uppnås. Vi bör anpassa oss till de tekniska framstegen och de förändrade tittarvanorna och se till att tv kan nås via alla plattformar, även mobila sådana.
Konsumenternas efterfrågan på bandbredd ökar mycket snabbt. Utbyggnad av fiberoptik (fasta linjer) är kostsamt och kommer inte att kunna möta hela efterfrågan. Enligt olika källor kommer datatrafiken att fördubblas varje år fram till och med 2013 eller sexdubblas mellan 2008 och 2013. År 2009 hade antalet 3G-abonnenter i EU:s 27 medlemsstater ökat till 166 miljoner, vilket är mer än antalet fasta bredbandslinjer inom EU.
Storbritannienbaserade O2 rapporterade att dess mobila datatrafik i Europa fördubblades var tredje månad under 2009. Telecom Italia meddelade att dess mobila trafik ökade med 216 % från mitten av 2008 till mitten av 2009. AT&T har rapporterat att dess mobila trafik ökat med 5 000 % under de senaste tre åren. Ericssons styrelseordförande förutspår att 50 miljarder apparater kommer att vara uppkopplade 2020. Enligt Ciscos särskilda index (Visual Networking Index) kommer den mobila datatrafiken globalt sett att fördubblas varje år till och med 2014, vilket innebär en 39-faldig ökning mellan 2009 och 2014. Detta är anledningen till att Europa måste frigöra mer spektrum för trådlöst bredband. Detta måste och kan ske med respekt för dagens sändningsverksamhet, så att programföretagen garanteras samma möjligheter som i dag och så att eventuella migrationskostnader ger upphov till ersättning. Mobila bredbandsmöjligheter måste vara av sådant slag att sändningsverksamhet och kultur är en naturlig del av utvecklingen av de trådlösa tjänsterna.
1. Allmänna kommentarer
I skäl 28 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/140/EG – om ändring av de tidigare direktiven 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk, 2002/19/EG om tillträde och samtrafik samt 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster – anges att spektrumhanteringen är medlemsstaternas uppgift men att strategisk planering, samordning och, där det behövs, harmonisering på gemenskapsnivå kan bidra till att fördelarna med den inre marknaden utnyttjas till fullo.
För detta ändamål bör det inrättas fleråriga lagstiftningsprogram för radiospektrumpolitiken, i vilka de politiska riktlinjerna och målen för den strategiska planeringen och harmoniseringen av radiospektrumanvändningen i unionen fastställs.
Syftet med det femåriga program för radiospektrumpolitik som kommissionen lade fram den 20 september 2010 är att en del av den digitala utdelningen i samband med övergången från analog till digital teknik ska göras tillgänglig för trådlösa bredbandstjänster över hela EU som ett led i arbetet med att harmonisera användningen av 800 MHz-bandet (790–862 MHz).(del Castillo-betänkandet A7-0066/2010). Politiska mål (artikel 3)respekteras. Undantag eller avvikelser bör beviljas endast av rent tekniska skäl, varvid särskilda säkerhets- och försvarsbehov måste tas i beaktande. Band som redan tilldelats av kommissionen bör frigöras senast den 1 januari 2012, i enlighet med kommissionens förslag. Unionen måste verka för att få fler frekvenser till mobila tjänster, och minimimålet bör vara 1 200 MHz. Det är nödvändigt att få till stånd rätt sorts principer, som kan göra det möjligt att frigöra ytterligare spektrum i framtiden.
Programmet för radiospektrumpolitik syftar till ett tätare samspel mellan kraven från den inre marknaden och valet av EU:s strategiska prioriteringar och planerings- och harmoniseringsåtgärder på radiospektrumområdet, samtidigt som privata enheter, operatörer, tillverkare, användare och offentliga förvaltningar ska garanteras säkerhet i form av långsiktiga strategier och program baserade på ett antal solida lagstiftningsåtgärder.Förslaget till beslut om ett program för radiospektrumpolitik grundar sig på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) – om inrättandet av den inre marknaden – och tar fasta på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Spektrum är i och för sig en nationell resurs, men det krävs ändå samordning på europeisk nivå för de politiska mål som anges i artikel 3, dvs. att tillhandahålla tillräckliga mängder spektrum för att uppnå EU:s strategiska mål, förbättra spektrumanvändningen genom flexibilitet och säkerställa verklig konkurrens i spektrumanvändningen.
Genom artikel 5 i EUF-fördraget införs subsidiaritetsprincipen som en av unionens grundbultar, där medlemsstaternas befogenheter samkörs med EU:s. Direktivet om bättre lagstiftning slår fast att medlemsstaterna är behöriga i spektrumförvaltning, dock med förbehåll för att EU-harmonisering kan behövas när detta är det bästa sättet att dra full nytta av den inre marknaden.
Det finns en tydlig skillnad mellan teknisk harmonisering, som görs av kommissionen genom tekniska genomförandeåtgärder, och rättslig harmonisering, som kräver en särskild bedömning av subsidiaritetsvillkoren.
2. Särskilda kommentarer
Politiska mål (artikel 3)
Det är viktigt att se till att tillräckligt med spektrum för kapacitets- och täckningsändamål tilldelas på ett sådant sätt att den växande efterfrågan på mobil datatrafik kan mötas och alla EU-medborgare får tillgång till höghastighetsbredband i enlighet med definitionen i den digitala agendan. Europa måste vara ambitiöst och sikta på att avsätta minst 1 200 MHz för trådlösa tjänster.
Spektrum för trådlös bredbandskommunikation (artikel 6)Föredraganden anser att de datum som kommissionen anger (exempelvis att 800 MHz-bandet ska vara tillgängligt för elektroniska kommunikationstjänster senast den 1 januari 2013) måste respekteras. Undantag eller avvikelser bör beviljas endast av rent tekniska skäl, varvid särskilda säkerhets- och försvarsbehov måste tas i beaktande. Band som redan tilldelats av kommissionen bör frigöras senast den 1 januari 2012, i enlighet med kommissionens förslag.
Unionen måste verka för att få fler frekvenser till mobila tjänster, och minimimålet bör vara 1 200 MHz. Det är nödvändigt att få till stånd rätt sorts principer, som kan göra det möjligt att frigöra ytterligare spektrum i framtiden.
Det finns även åtskilliga problem att ta upp. Det viktigaste är kostnaderna för att frigöra bandet. Medlemsstaterna bör svara för att kompensera berörda aktörer för eventuella tilläggskostnader.