Hoppa till innehåll

Grand Place och marknadsekonomin

I dag kan vi se spåren av detta, bland annat i städer som Brügge och Bryssel. När vi går på Grand Place i Bryssel ser vi spåren inte bara av en rikedom som växte fram genom handel och ökad frihet utan också en framstående arkitektur, konst och kultur. Det var en tid som öppnade upp för mångfald och kreativitet, inte bara inom handel och ekonomi utan inom samhällslivets alla andra område. Det är ingen tillfällighet att det är från denna tid de flamländska målarna växte fram som ett konsthistoriskt begrepp, lika lite som det är någon tillfällighet att det är under denna tid som man för första gången börjar avbilda de enskilda vanliga människorna som de individer de är, inte bara som symboler i en berättelse eller som anonyma statister i ett större sammanhang.

Den enskilda människan och hennes jag blir ett föremål för konsten och lägger samtidigt en kulturell grund för en samhällsutveckling där den enskilda människan blir utgångspunkten för både ekonomi och politik med de konsekvenser det får för marknadsekonomins utveckling och upplysningstidens utveckling mot demokrati och respekt för den enskilda människan. Dynamiken inom ekonomi, kultur, vetenskap och politik följdes åt när människan blev en individ, intressant att studera och förstå men också med rätten att själv studera och försöka förstå världen omkring.

Det är ingen tillfällighet att i Sverige såg vi en annan tid av kulturell dynamik när vi i slutet av 1800-talet liberaliserade och avskaffade gamla skråväsenden och ståndssamhället. Resultatet blev att den enskilda människan blev den centrala punkten i samhällets utveckling, med konsekvenser för marknadsekonomins utveckling, kulturens dynamik och ett nytt samhälle som växte fram bortom bygemenskapens och stadstullarnas begränsningar.

Det är denna dynamik Europa i dag behöver återfå. Det är så vi kan möta globaliseringen, det är så vi kan få fart på kunskapssamhällets utveckling och det är så vi kan utveckla den identitet som ger både trygghet och välfärd. Inte genom att dra gränser mot andra utan genom att tillåta alla att växa.

Det är i det perspektivet vi ska se behovet av att reformera den europeiska ekonomin liksom värdet av att utvidga rättstaten och marknadsekonomin.