Göm er inte bakom ÖB! Det finns många skäl att ställa stora förhoppningar på den nye Överbefälhavaren men det ursäktar inte att Håkan Juholt, Anders Svärd och Else-Marie Lindgren gömmer sig bakom honom i politiska vägvalsfrågor.
Att försvaret inte kan prestera fler insatsförband beror på obeslutsamhet när det gäller försvarets uppgifter, regionpolitiska ställningstaganden som låst försvarsmakten vid gamla strukturer samt en ovilja att reformera värnpliktssystemet.
Resultatet är att stora belopp har använts för att flytta förband runt i cirklar. Det värsta exemplet är flyttningen av flygskolorna. Från Ljungbyhed till en nybyggd anläggning i Ängelholm och till Uppsala för att till slut landa på Malmen. Trots att vi har för många flygflottiljer finns det inte längre någon för luftförsvaret av huvudstaden. Vi har en omfattande förbandsverksamhet som utbildar förband som efter mobilisering skall slåss mot en angripare i Norrlands inland men alltför få förband som är utvecklade för hög beredskap, snabb rörlighet, hög skyddsförmåga och eldkraft i besvärliga konfliktsituationer.
Detta tillsammans med motviljan till kontraktsanställda har lett till att försvarsmaktens grundorganisation inte utbildar förband som kan användas till de uppgifter försvaret i dag möter. Till internationella uppdrag rekryteras, utrustas och utbildas istället särskilda förband som efter hemkomsten splittras upp. Vi finansierar två olika försvarsmakter, en för internationella insatser och en för försvaret av Sverige.
Istället borde de förband som utbildas vara så rekryterade, utrustade och övade att de kan användas såväl här hemma som i frivillig form i utlandet. Detta går inte att lösa utan att vi beslutar om möjligheten att kontraktsanställa till förband som grundutbildas för en insatsberedskap, både här hemma och i utlandet. Det är en uppgift för riksdag och regering. Inte ÖB.
Det är regeringen som har ansvaret för försvarsmaktens ekonomi och för att målen uppfylls. Kostnaden för internationella insatser har liksom plötsliga besparingar urholkat försvarets utbildning och materiellförnyelse. Försvarsmakten har förvisso ansvaret att sköta sin ekonomi men det är regeringen som har ansvaret för stabila förutsättningar och tydliga uppdrag. Inte ÖB.
Försvaret måste kunna värna våra gränser, möta väpnade hot och militära angrepp mot vårt samhälle, inklusive svåra terroristangrepp. Vi måste med andra länder inom EU utveckla en militär insatsförmåga som är större än dagens om vi vill leva upp till viktiga utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningar. Det kan man inte göra genom att ge försvaret ansvar för att möta civila hot, sänka anslagen med 6 miljarder samt undvika Nato-frågan. En försvarspolitik som bortser från att vi kommer att genomföra alla viktiga militära operationer gemensamt med Natoländer kommer att leda till en misshushållning av resurser. I denna liksom i andra försvarspolitiska frågor duger det inte att gömma sig bakom ÖB.
Gunnar Hökmark, ledamot av försvarsberedningen
Ola Sundell, ledamot av försvarsutskottet