PRESIDENTVAL Idag är det presidentval i Georgien – ett val som kommer få stor framtida betydelse för landet. När vallokalerna stängs ikväll finns nämligen risken att landets nya president i princip är en förlängd arm till Ryssland, som utövar allt starkare påtryckningar på landet. Förmår Georgien inte att välja demokratins väg i dag, hamnar man bakom den nya mur som Ryssland försöker etablera i Europa, skriver politikern Gunnar Hökmark.
I dag är det presidentval i Georgien, ett land som sedan 2004 har genomgått en radikal förvandling. Från korrumperad gammal Sovjetrepublik, till västinriktad tillväxtekonomi där korruption och organiserad brottslighet har bekämpats.
Georgien är ett av de länder i världen som enligt Transparency International har tagit störst steg bort från ett korrumperat samhälle. Den ekonomiska utvecklingen har varit imponerande. Den demokratiska utvecklingen likaså, hösten 2012 vann oppositionen regeringsmakten i ett rättvist val och med en fredlig maktöverföring.
Valet vanns av Bidzina Ivanishvili, en av den ryska ekonomins oligarker och en av världens rikaste män. Hans viktigaste politiska prioritering efter valet har inte varit de politiska och ekonomiska reformer han lovade väljarna, utan istället att försvaga oppositionen.
Han har i klartext sagt till oppositionens företrädare att de inte skulle ha någon framtid i det georgiska samhället om de inte röstade för regeringens förslag till ny grundlag. Han har också bland annat varnat oppositionen att om de insisterar att vara oppositionella så kommer köerna till landets åklagarmyndigheter att växa.
Stora delar av oppositionens företrädare och deras familjer drabbas i dag av polisförhör, kallas till skattemyndigheter eller arresteras och häktas. De som byter sida tycks slippa de rättsliga myndigheterna i ryggen. Oppositionsledaren och den tidigare premiärministern Vano Merabishvili sitter sedan ett antal månader häktad i en skådeprocess, med 4000 vittnen inkallade, där det han är anklagad för inte kunnat styrkas av åklagare och i vilket fall som helst inte i någon rättsstat skulle leda till häktning.
När jag talade med honom i hans isolering berättar han att han inte får vara i kontakt med sina föräldrar och bara har fått träffa sin fru några enskilda gånger.
Ordföranden i den högsta domstolen konstaterade i somras att regeringen medvetet arbetar med selektiv rättvisa, och att de ställer krav på domstolar att agera efter dess vilja. Flera företrädare för oppositionen är i förhör och sitter fängslade.
När jag träffade premiärministern i hans privata residens, som också är hans officiella kontor, for han ut i angrepp mot dem som försöker försvara oppositionens rättigheter och förklarar att han gick till val på att skipa rättvisa mot oppositionen. Som att det är den politiska makten som agerar domstol.
I presidentvalet idag står huvudsakligen tre kandidater mot varandra. Premiärministerns handgångne man Margvelashvili, som när jag träffade honom sa om Stalin att han om några år kommer bli betraktad som en av historiens stora ledare. Burjanadze som finansierar sin kampanj från Ryssland. Och den tidigare oppositionens företrädare David Bakradze. Hans parti är nu under upprepade attacker av domstolar och åklagarmyndigheter.
Det är förvånande att så många är tysta när oppositionens företrädare häktas utan rättegång och en demokrati riskerar att förgöras av Putins förlängda armar.
Dagens presidentval är inte ett vanligt val, utan handlar om hur dolda maktstrukturer ska kunna ta över makten i ett land där demokratin står och balanserar mot andra krafter. Detta händer i ett Europa som år vårt. Om Georgien inte förmår välja demokratins väg hamnar man bakom den nya mur som Moskva försöker etablera i Europa.
Gunnar Hökmark, vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen, och ansvarig för grannskapspolitiken