Kära läsare,
Den 11 september är ett datum som har sitt allvar för oss svenskar och för många andra.
Det är i dag två år sedan Anna Lindh blev mördad. En människa och en framstående politiker ibland oss rycktes sorgligt bort genom ett vansinnesdåd. Det känns extra meningslöst eftersom så lite verkar ha hänt när det gäller vårt samhälles förmåga att hindra det galna våldet som tog en ung människa ifrån hennes familj och från det samhälle hon tjänade.
Och för ytterligare två år tillbaka i tiden skedde de attentat i USA som har format om så mycket av den strategiska världsbilden och som kom att bli ett i raden av andra attentat riktade mot människor i fria samhällen. Det skedde vare sig på grund av att Irak hade invaderats eller på grund av Israels ockupation av västmakten utan på grund av ett hat mot fria samhällen där människor är sina egna oavsett religion eller andra värderingar. Vare sig vi eller andra europeiska länder kan stå vid sidan om den konflikten. Det har vi sett både i Madrid och i London och vi kommer att få se det igen. Och vi har också sett att det ställer nya och större krav på internationellt samarbete.
I detta brev lite om Europaparlamentets session i Strasbourg förra veckan, lite om början på slutet av andra världskrigets följder och Solidaritets bildande i Gdansk för 25 år sedan, den moderata partistämman samt hur det politiska mönstret i Europa också kommer att förändra den politiska agendan, kanske inom loppet av bara några veckor. Samt några ord i Europaparlamentet om det israeliska tillbakadragandet och fredens fiender i Mellersta Östern.
== Junilistan och vänstern för ökad överstatlighet ==
Under den gångna veckan har Europaparlamentet haft session i Strasbourg. Med ett undantag fanns inga svenska media representerade där för att rapportera om vad som sker i ett av de två parlament som stiftar lagar med en direkt inverkan på det svenska samhället.
Därför får svenska läsare inte veta vare sig att Junilistan och den svenska vänstern, från de gröna till de röda och ännu rödare, röstade för att EU skall besluta om hur Sverige och andra medlemsländer prioriterar inom sjukvårdspolitiken, att EU skall fördöma att det enligt vänsterns och junilistans uppfattning genomförs allt för många kejsarsnitt i Europa och att EU skall uttala sig om hur lönebildningen och arbetstiden inom den offentliga sektorn skall se ut.
Det var EU-motståndaren Eva-Britt Svensson som i en rapport http://www.europarl.eu.int/omk/sipade3?L=SV&OBJID=99036&LEVEL=3&MODE=SIP&NAV=X&LSTDOC=N
föreslog allt detta och mycket annat som inte hör hemma på EU-nivå . Nu förlorade hon, vänstern, socialdemokraterna och junilistan men det har tyvärr inte rapporterats att de svenska EU-motståndarna motarbetar subsidiaritet och respekt för medlemsländernas kompetens.
Och junilistan som kandiderade för att bekämpa ökad överstatlighet har sluppit undan en normal granskning av sitt parlamentariska agerande för att stärka överstatligheten på medlemsstaternas bekostnad.
== Lagstiftning om solsken ==
I veckan som var stödde socialdemokraterna och vänstern också kraven i det så kallade solskensdirektivet http://www.europarl.eu.int/omk/sipade3?L=SV&OBJID=99031&LEVEL=3&MODE=SIP&NAV=X&LSTDOC= som går ut på att arbetsgivare skall mäta den solstrålning som arbetstagarna utsätts för och vidta olika skyddsåtgärder beroende på hur mycket solstrålning de utsätts för. Som ett led för att stärka Europas konkurrenskraft med mindre byråkrati och för att öka det europeiska arbetets trovärdighet bland medborgarna var det ett steg bakåt.
Vi vann i själva lagstiftningsfrågan genom att beslutet blev, i strid med vänstern, att det ankommer på medlemsstaterna att besluta om lagstiftning i frågor som gäller solsken.
Med tanke på att sol åtminstone i våra breddgrader är en bristvara som vi reser till för att få mer av, medan andra länder har lite mer av varan, är det svårt att förstå svenska socialdemokrater som anser det är en EU-uppgift att pålägga alla arbetsgivare regler för hur de skall skydda sina arbetstagare från sol. Det borde vara svårt att försvara för resenärer på väg till sydligare nejder att de bör tala igenom solskyddet med sin arbetsgivare innan de exponerar sig för alltför mycket sol.
Det hade också varit intressant för de svenska väljarna att de svenska socialdemokraterna röstade för två rapporter om media och kulturpolitik http://www.europarl.eu.int/omk/sipade3?L=SV&OBJID=97865&LEVEL=3&MODE=SIP&NAV=X&LSTDOC=N som båda har det gemensamt
http://www.europarl.eu.int/omk/sipade3?L=SV&OBJID=99025&LEVEL=3&MODE=SIP&NAV=X&LSTDOC=N att de gör intrång i medlemsländernas rätt att besluta om media och som står i strid med svensk grundlag.
Vi moderater röstade emot både betänkandena liksom de andra allianspartierna. Men den svenska vänstern röstade för att EU skall uttala sig om vem som skall få äga media och att medlemsstaterna av EU skall utkrävas lagar som fråntar tidningar och andra media att själva besluta om replikrätt och vem som skall få komma till tals i enskilda media. Tillsammans med våra vänner i allianspartierna lämnade vi en röstförklaring som pekade på hur detta står i strid med svensk grundlag.
Det kan också vara värt att notera att den svenska junilistan med en förkrossande majoritet emot sig i betänkandet om 2005 års budget http://www.europarl.eu.int/omk/sipade3?L=SV&OBJID=99011&LEVEL=4&MODE=SIP&NAV=X&LSTDOC=N hävdade att överskjutna EU-medel, pengar som inte använts, skulle tillfalla EU och inte medlemsländerna.
== Junilistan har blivit partiet för överstatlighet eftersom man inte kan låta bli att lägga sig i ==
Junilistan har med andra ord under den gångna veckan slagits för ökade EU-medel vid sidan om den budget som medlemsländerna kommer överens om, att EU skall prioritera svensk sjukvård och påverka lönebildningen inom offentlig sektor liksom arbetstiderna inom denna. Tidigare har man gått i täten för att kommissionen skall utses genom ett parlamentariskt förfarande som leder till att vi får en EU-regering. Ett parti som inte klarar av att stå för det man lovat väljarna i ett parlament borde tänka efter innan man ställer upp till nästa.
== Tjänstedirektivet och kemikaliedirektivet går vidare i behandlingen ==
Parallellt med besluten i plenum drivs behandlingen av både kemikaliedirektivet och tjänstedirektivet framåt.
Kemikaliedirektivet håller på att få en något mindre byråkratisk utformning och en bättre fokusering på ämnen som innehåller risker, med de problem som det finns att utpeka vilka ämnen som är mer riskabla än andra. En modell för det är att undanta den typ av ämnen som är välkända och som har en långvarig användning och etablerad kunskap om sina verkningar.
På tisdag röstar vi i industriutskottet och då finns det förhoppningsvis en uppslutning bakom texter som innebär tydligare regler för att mindre volymer och välkända ämnen inte skall behandlas på samma sätt som stora volymer och komplicerade ämnen.
Tjänstedirektivet som är det förmodligen viktigaste enskilda ärende under denna mandatperiod har som det synes goda möjligheter att bli ett direktiv som öppnar upp för ökad tjänstehandel inom stora sektorer. De kritiska frågorna är inte längre så mycket frågan om ursprungslandsprincipen utan frågan om i vilken mån och hur mottagarlandet skall ha rätt att kontrollera och ställa krav på verksamhetens kvalitetsmässiga innehåll och hur den bedrivs utifrån lokala krav och ursprungslandets arbetsvillkor samt vilka undantag som skall göras för tjänster i allmänhetens intresse.
På tisdag röstar vi i ekonomiutskottet där jag är skuggrapportör för EPP-gruppen och därefter är det inre marknadsutskottet som under de kommande veckorna får slutföra arbetet. Där är det engelsmannen Malcolm Harbour som håller samman EPP-gruppen och där har vi också Charlotte Cederschiöld som driver på utifrån våra utgångspunkter.
Vill det sig väl får vi ett öppnare Europa. Det vore ett bra sätt att hedra de polska varvsarbetare som för 25 år sedan i Gdansk la grunden för det kommunistiska väldets slut i Europa genom att öppna upp för deras söner och döttrar att som rörmokare, arkite