== ”Vi och dom” ==
Liksom miljöpartiet har Sverigedemokraterna http://www.sverigedemokraterna.se/
haft sin kongress denna helg. Medan miljöpartiet vill sätta sin uppfattning om miljön över människan vill Sverigedemokraterna sätta sin uppfattning om människor av olika slag över den enskilde. Hur framgångsrika Sverigedemokraterna kan bli beror självfallet på hur debatten förs.
Bemöter man Sverigedemokraterna för deras uppfattningar i olika sakfrågor, det må vara trottoarkanternas höjd i den kommunala politiken eller synen på kärnfamiljen, ger man dem en frisedel som om de vore ett politiskt parti som andra. Så är det inte. Det som är Sverigedemokraternas utgångspunkt är deras uppfattning om vad Sverige och svenskarna är. Och därav följer deras uppfattning om andra människor, som inte är svenskar. Det är en grumlig samhällsuppfattning som inte handlar om individer och människor utan om grupper. Och grupperna är dem emot vi.
Och i den samhällssynen bedöms man utifrån om man tillhör dom eller oss. Tillhör man oss spelar det mindre roll om man är kriminell, bidragsutnyttjare eller vad det nu kan vara som uppenbarligen kännetecknar Sverigedemokraterns företrädare mer än andra partiers företrädare. Och tillhör man dom är man en annan människa med mindre rättigheter, mindre värde och mer att förklara.
Det är som idé ren dumhet och har inget med vare sig Sverige eller det svenska att göra. Sverige är ett land som vuxit fram och vunnit sina stora framgångar genom öppenheten gentemot omvärlden och genom oräddheten för det nya. Sverigedemokraterna präglas av det motsatta. Det som mer än mycket annat kommit att prägla det svenska samhället är tolerans, rationalitet och öppenhet för nya intryck. Sverigedemokraterna är ett uttryck för det motsatta.
De är vare sig toleranta, rationella eller öppna för nya intryck. Tvärtom reducerar de den enskilde människan, hon må vara svensk eller inte, från individ till medlem av en stam. De reducerar det människovärde som har kommit att lägga grunden för det moderna samhälle som gett Sverige världsledande industrier och företag, en framstående forskning och en öppenhet för nytt tänkande.
De är inte särskilt svenska, bara inbilska och fördomsfulla. Som sådana hör de mer samman med de politiska grupperingar som i andra länder har velat vända människor mot varandra på grund av ras och etnisk tillhörighet. De har mer gemensamt med Le Pen, Milosovic och de som runt om i världen ägnar sin tid och politiska engagemang för att förklara skillnaden mellan människor på grund av deras ursprung för att därmed förtränga det enkla faktum att människor är individer och har den omistliga rätten att bli betraktade som sådana.
I en tid av nynazism, antisemitism, fundamentalism och politik grundad på rasistiska uppfattningar måste den svenska och europeiska samhällsdebatten handla om det enskilda människovärdet, det odelbara i friheten och demokratin liksom den dynamik som finns i öppna samhällen. Det kräver ett ledarskap som måste prägla både samhällspolitik och Europas och Sveriges utrikespolitik. Reducerar vi demokratins och frihetens betydelse där gynnar vi ytterst alltid dem som här vill reducera den enskilda människans värde.
== Det handlar inte om dom och dom i Mellersta Östern utan om individers ansvar och demokratiska värden ==
De senaste dagarna har den svenska nyhetsförmedlingen präglats av återkommande rapporter om israeliska attacker gentemot Gazaremsan. För det mesta rapporteras det som rätt godtyckliga militära insatser mest för att bryta mot internationell rätt och den fredliga utvecklingen i Gaza, några gånger har det nämnts som att attackerna har skett som svar på palestinsk raketbeskjutning in över Israel.
Det hade kunnat vara rimligt att betrakta raketbeskjutningen som utgångspunkten och utifrån det rapportera och diskutera det israeliska gensvaret. Som det nu rapporteras blir det för svenska nyhetskonsumenter svårt att förstå varför israelerna anfaller mot fabriker, om man inte också rapporterar att det handlar om fabriker där det tillverkas raketer och vapen eller platser varifrån man skjuter raketer mot civila samhällen i Israel. Jerusalem Post
http://www.jpost.com/servlet/Satellite?cid=1178708650753&pagename=JPost%2FJPArticle%2FShowFull ger i den delen ett annat men likväl kritiskt perspektiv med fokus på ett israeliskt ledarskap som inte förmår fylla sin uppgift att leda landet.
Samtidigt med dessa rapporter har vi den senaste veckan kunnat läsa om hur Fatah och Hamas grupper har bekämpat varandra, med betydligt fler dödsoffer än i konfrontationen mellan israeler och palestinier, och hur den Syrienstödda Fatah al-Islam http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/6676369.stm i Libanon har genomfört bombdåd för att destabilisera regimen med de största eldstriderna i Libanon sedan inbördeskriget i början på 1990-talet. När detta skrives pågår mycket omfattande strider i ett palestinskt läger nära Tripoli. Det våld vi ser mellan palestinska grupperingar, i Libanon eller i raketbeskjutningen mot Israel är självfallet inte Israels ansvar utan en medveten politik som enskilda politiska grupper bär ansvaret för. Men vad det är som utlöser detta våld beskrivs och analyseras sällan, snarare blir det till att palestinier beskjuts av Israel eller palestinska grupper som bekämpar varandra.
I det nu aktuella fallet är det den syriska regimen närstående grupper som vill destabilisera den libanesiska regeringen och återvinna förlorat syriskt inflytande. Det är inte för fredens skull man gör detta utan för att kunna hindra fredsprocessen och åtgärder för att undersöka ett antal politiska mord som har drabbat Libanon. Det handlar inte om palestinier mot den libanesiska regeringen utan om en medveten politisk aktion för att försvaga Libanons oberoende och demokrati.
En nyhetsförmedling som bortser från detta och andra underliggande motiv leder lätt till t vi betraktar palestinier i allmänhet som ansvarslösa våldsverkare, där våldet beskrivs som en allmängiltig kultur, liksom på motsvarande sätt när det gäller libaneser och israeler. Det blir dom, dom och dom utan en analys som handlar om det faktum att det finns extrema grupper som i medvetet förakt för människovärdet och för demokratin använder våld mot civila människor för att skapa terror och skräck och för att ytterligare sätta bilden av vi mot dom. Försummar vi att se den konflikt som gäller idéer reduceras frågan till en fråga om olika gruppers motsättningar där grupperna är bortom förnuft och reson.
Om ingen försöker rapportera om våldets orsaker, om det enkla men tragiska faktum att det pågår ett lågnivå-krig mellan totalitära riktningar som glorifierar våldet och Israel, som också går utöver moderata grupperingar i såväl Libanon som på Västbanken blir det svårt att värna demokratin.
Och när västliga politiker och bedömare låter våldets krafter representera folken låter de också de extrema vinna på alla andras bekostnad. Och så stärks den trivialisering av synen på människor som bara en funktion av den grupp de tillhör som Sverigedemokrater, nynazistiska grupper, kommunistiska grupper eller totalitära fundamentalistiska muslimska grupperingar så gärna vill odla för sina egna syften.
I förlängningen urholkar vi vår egen förmåga att bidra till fred, om vi tror att grundproblemet i Mellersta Östern är israeliska försvarsåtgärder mot terror och våld, oavsett om vi finner dem proportionerliga eller ej, eller om vi anser att de står i strid med internationell rätt eller ej, blir det en annan politik än om vi ser en tilltagande våldsglorifiering bland extrema grupper som har som mål att eliminera en existerande stat och döda dess invånare. Om vi bedömer palestinska företrädare som utan ansvar för de handlingar som utförs från palestinskt område kan vi heller inte kräva av dem att ta ansvar. Det underlättar inte för freden att den ena sidan i en konflikt anses så ansvarslös att man inte kan utkräva ansvar av den.
Det tillhör det europeiska projektets framgångar att vi gradvis har lyckats ta steget från detta grupptänkande till att utgå från den enskildes rätt och frihet, oavsett om var hon eller han kommer ifrån.
== Har någonsin rätt låt vunnit och är det inte viktigare att lyssna på den musik som vann än att aldrig höra på andra? ==
Det mesta säger något om något, men frågan är om inte Eurovisionsschlagerfestivalen http://www.eurovision.tv/ säger mer om rätt mycket mer än vad man kan tro. Dels om det musikarv och den smak som formats och vuxit fram i Europas olika miljöer, dels om olikheterna och ur stora de är, dels om hur grannskapet och politisk tillhörighet också har skapat gemenskaper kring musik och smak och dels om hur mycket mer lika vi trots allt detta är än vad vi vill tro när det går bra för andra och dåligt för det svenska bidraget. Och så till slut hur vi reagerar när det som är vårt inte älskas på det sätt som vi förutsatte, när andra inte tyckte och kände som vi.
Vi har dels de delar av Europa som är mer anglosaxiskt inspirerade, dels de delar av Europa som kring Balkan har formats kring ett musikarv som vi ofta förknippar med det mer exotiska, dels de länder som på grund av grannskap med varandra och det slaviska språkets gemenskap också utvecklat någon slags samhörighet, dels de länder som inom Sovjetunionen och Warszawapakten fick lyssna till en musik och under lång tid inte fick lyssna på annan.
Det leder ibland till en vad vi kan tycka ytlig förtjusning över det som vi tycker är att överspela, men samtidigt också till att där finns en resonans för musik och uttrycksformer som vi känner är lite väl enkelt, ur mode eller kusiner från landet. Och så finns det de länder där det nya och annorlunda blir till en flykt iväg från det gamla och en befrielse bara genom sin ironi eller parodi.
Den reaktion som präglade svenska kommentarer var i första hand att dom röstade på varandra till skillnad från Danmark, Norge, Island och Finland som ju röstade på Sverige, vilket var en helt annan sak. En annan att det var dynga till skillnad från det svenska traditionstyngda bidraget, ungefär på samma sätt som vi i årtionden har kunnat konstatera även i svenska uttagningar att fel låt vann. Det är faktiskt ingen ny företeelse. Det är snarare mer tradition än något nytt.
Men samtidigt som allt detta sägs, vad är egentligen skillnaden mellan några som är utklädda till en flygplansbesättning och skojar om den kommande flighten och några teletubbies som skojar om stram umpa umpa musik, eller vad det var de skojade om. Och på vilket sätt var den slovenska operasångerskan och det georgiska bidraget kvalitets- eller genremässigt sämre än technomonstren som vann förra året eller det svenska bidrag som självfallet borde ha vunnit denna gång? Eller de tyska jazzgossarna?
Och säger allt detta oss egentligen inte bara just det att vi är alla är olika och har olika traditioner, att vi har svårt att förstå att andra inte tycker som vi samt att vi under denna yta inte är mycket bättre än de andra liksom de inte är så mycket mer annorlunda än vad vi är?
== Det är ett nytt Europa vi lyssnar till ==
Och är det inte just det Europa och europeiskt samarbete handlar om, att grannskap och närhet för oss närmare varandra, att det som vi möter mer och ofta också kommer oss närmare, att vi har svårt förstå när andra inte tycker eller gör som vi och intryck och impulser påverkar oss alla. Vi fick inte bara en serbisk vinnare utan också dagarna precis innan en ny regering i Serbien som har öppenheten mot Europa som utgångspunkt. Öppenheten mellan länder spelar roll, på ett sätt när det gäller musik, och på i stort sett samma sätt när det gäller politik.
Länder som öppnar sig mot varandra påverkar och påverkas av varandra. Det kommer nog inte att leda till att fler och fler kommer att gå omkring med en staniolstjärna på huvudet, eller fjädrar, men att vi påverkas när vi ser mer än det egna och invanda.
Men kanske till att vi nynnar några gemensamma toner från Balkan även på den skandinaviska halvön. Men frågan som också kan ställas är, var tog den franska chansonen vägen? Umpa umpan? Den engelska dominansen?
I all sin enkelhet visar Eurovisionsschlagerfestivalen att den gamla fransk-tyska greppet inte längre gäller i Europa, att det anglosaxiska, inte minst språket, dominerar även där det förr var omöjligt men att detta likväl inte ger de brittiska öarna dominansen. Det som för någon vecka sedan skedde i musikens värld säger oss också något om det som över en längre tid pågår i politikens värld.
Den som eventuellt tycker att detta resonemang kring musikens traditioner och influenser inte är mitt bord har väl förmodligen rätt. Jag har blivit varnad förr av vänner och medarbetare. Men ändå. Vem kan riktigt förstå sig på Europa?
== Europadagen och halvtidsrapport ==
Den 9 maj spelades en annan melodi runt om i Europa. Med viss naturlighet spelades Song of Joy, Beethovens glädjesymfoni och ett resultat av en gränsöverskridande tysk och österrikisk kulturkrets, också i Europaparlamentet. På kvällen presenterade jag en skrift en halvtidsrapport över denna mandatperiod – över vad som för min del har uppnåtts de första två och ett halvt åren av denna mandatperiod. Den som så önskar kan beställa den via min Europaparlamentsadress gunnar.hokmark@europarl.europa.eu .
== Debatten om Estland och Ryssland handlar om Ryssland ==
Den 9 maj vid minisessionen i Bryssel hade parlamentet också en första debatt kring Rysslands agerande mot Estland samt om utvecklingen i Ryssland, med sikte på det då kommande toppmötet. Mitt anförande, där jag underströk att Estlands sak är Europas, eftersom estnisk självständighet är en del av vår, finns på www.gunnar.moderat.se .
Det var bra att toppmötet blev av och det är bra att företrädarna för EU gav tydliga besked även om det ledde till att man inte överenskom om mycket annat än om förenklade viseringsregler.
Med ett Ryssland som inte lyssnar och heller inte verkar bry sig måste det första målet vara att bibehålla dialogen och tvinga Ryssland att lyssna. Framförallt får den ryska ledningen inte få uppfattningen att man kan bete sig hur som helst mot andra länder utan att det påverkar landets trovärdighet och andra länders syn på regimen.
Ryssland är på många sätt på väg att bli den centrala aktören för europeisk politik . Det gäller frågan om Kosovos framtid, demokratins ställning i ett Ryssland som ska vara en partner till Europa, frågan om den framtida politiken gentemot Iran, den europeiska energipolitiken, Gazproms insatser för att vinna en ökad dominans som distributör till den europeiska marknaden och sammanhållningen europeiska länder emellan.
Det som inger bekymmer är att regimen inte verkar bekymra sig om sitt goda rykte, snarare vinnlägger man sig om ett rykte som ska skrämma och den vägen inge respekt. Man kan reflektera om det som nu sker genom politiskt tryck på grannländer som Estland, Litauen och Polen, för att inte glömma Georgien, i själva verket handlar om en uppmarsch till presidentvalet 2008 oavsett om det innebär att Putin vill ändra grundlagen för att kunna kandidera eller för att han ska kunna utpeka sin företrädare.
Det allvariga är att det som nu sker i förhållandet till andra länder är ett uttryck för den inrikespolitiska utvecklingen där demokratin får ett allt mindre utrymme och det auktoritära styret ett allt större. Och det kommer självfallet påverka synen på Ryssland som en partner i en mångfald av olika sammanhang, men inte minst när det gäller europeisk energiförsörjning.
Det som är relativt klart att den försämring som finns av både den inrikespolitiska situationen och i förhållandet till andra länder har sina rötter i Kreml och inte kunde ske utan att det fanns ett tyst stöd för aktioner som riktar sig mot andra länder, eller mot de egna medborgarna. The Guardianhttp://www.guardian.co.uk/russia/article/0,,2081438,00.html gav i veckan en syn på de cyberattacker som har riktats mot Estland som förstärker detta perspektiv.
== EU och Kosovo ==
När det gäller Kosovo är det de kommande årens i särklass viktigaste europeiska utmaning att få till stånd en fredlig process av konvergens länderna emellan med sikte på EU, där Serbiens öppning mot Europa är viktig och där Europas öppning mot Serbien är lika viktig. I den frågan kommer Rysslands agerande vara viktigt men just därför är det också viktigt att EU har initiativet. Om EU kan öppna sig för de länder på Balkan som ännu inte är medlemmar kan det övervinna de motsättningar som Ryssland nu försöker rida på när man ger gamla nationalistiska serbiska grupper sitt stöd.
Det förslag till resolution från EU och USA http://euobserver.com/24/24082/?rk=1 som just nu diskuteras pekar på en framtid där slutgiltigt det gamla Jugoslaviens gränser förändras och ett självständigt Kosovo blir möjligt där det bland annat uttrycks så här:
Recognizing the specific circumstances that make Kosovo a special case, including the historical context of Yugoslavia’s violent and non-consensual break-up, as well as the massive violence and repression that took place in Kosovo in the period up to and including 1999, the extended period of international administration under resolution 1244, and the UN-led process to determine status,
Reaffirming its commitment to a multi ethnic and democratic Kosovo, which will reinforce regional stability,
== Ett nytt Ryssland som kräver en Rysslandspolitik ==
Till detta kommer det krävas ett Ryssland som ger sitt stöd till en sådan politik men det förutsätter att Ryssland så lite som möjligt kan spela på gamla motsättningar och så mycket som möjligt måste förhålla sig till en europeisk agenda. Det kräver att dialogen med Ryssland upprätthålls men också att europeiska positioner kring grundläggande värden försvaras i denna. I den delen var toppmötet i Samara en framgång i bemärkelsen att den ryska ledningen tvingades konstatera att man inte kunde splittra EU. I nästa steg måste Ryssland se att man har mer att vinna än förlora på ett konstruktivt beteende. Det är kanske i detta perspektiv som valet och installationen av Nicolas Sarkozy kommer att spela den största rollen i europeisk politik, nämligen i förutsättningarna att utveckla en gemensam och konsekvent Rysslandspolitik.
Det måste göras också för att hantera den uppbyggnad av monopol och kontroll över distributionen av gas till Europa som Gazprom ihärdigt fortsätter med. Det gäller dels utländska investeringar i olje- och gasutvinning i Ryssland, där man i praktiken nu har trängt ut både Shell och BP från gemensamma investeringar som är nödvändiga för framtiden men som till sin natur riskerade den politiska användningen av gas- och oljeexport. Det gäller också Gazproms uppköp av företag i EU och utanför EU som syftar till att kontrollera distributionen av gas till Europa. Det är ett agerande som måste bedömas utifrån europeisk konkurrenslagstiftning på samma sätt som har gällt för Microsoft. Och det är inget som kommer göra Vladimir Putin gladare. Men det är likväl en del av ett regelsystem som måste ligga till grund för ryskt- europeiskt samarbete och som kan bidra till en bättre utveckling i Ryssland.
== Better Regulation ==
Under denna vecka kommer jag ha några första diskussioner kring mitt yttrande om Better Regulation http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pa/665/665248/665248sv.pdf som sedan ska röstas i Ekonomiska utskottet den 5 juni. Ett ytterligare förslag som jag kommer att tillföra i denna process är att kommissionen årligen ska ge en avrapportering kring hur väl man har lyckats med att minska regelmängden.
== Europeisk forskning ==
Under denna vecka lämnar jag också några ändringsförslag till frågan om European Institute of Technology Industriutskottet har låtit göra en expertstudie kring detta http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/dv/ip_a_itre_st_2006_/ip_a_itre_st_2006_11.pdf där min fokus kommer att vara att detta ska handla om ett dynamiskt samarbete och inte en ny administration.
== Prisreglering på mobiltelefoni==
Och på torsdag röstas i parlamentet frågan om en europeisk prisreglering http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2006)0382_/com_com(2006)0382_sv.pdf på roaming samtal. Risken är betydande att denna prisreglering kommer att minska priskonkurrensen snarare än att ge lägre priser, så brukar prisregleringar tyvärr fungera. Förhoppningsvis har det slutgiltiga resultatet lämnat så stort utrymme för konkurrenterna att priskonkurrera utifrån olika prismodeller att detta inte blir resultatet.
== Mölle by the Sea ==
För min del slutar veckan i Strasbourg med resa till Mölle där det svenska nätverket för ekonomisk forskning om Europa och EU http://www.snee.org/externa/m07.htm har ett veckolångt seminarium och där jag ska tala om absorption och integration och delta i panelsamtal.
Hälsningar,
Gunnar