Nyhetsbrevet Frihetens värden 2008-05-05
Kära läsare,
I detta brev lite om några av de nya medlemsstaterna och deras utgångspunkter, plattskatt, energimarknadslagstiftning, telekomlagstiftning, försäkringsfrågorna, försvaret och Washingtonbesök.
== På Lenins gata och i Sveriges rikaste stad ==
De två tidigare fredagarna har jag haft tillfälle att besöka Portoroz i Slovenien och Riga i Lettland.. I Portoroz var jag på grund av Sloveniens ordförandeskap för att där med vår gruppledning diskutera bland annat miljö- och klimatfrågor med det slovenska ordförandeskapets företrädare. I Riga för att ge en bild av hur den globala ekonomin påverkar Europas förutsättningar till konkurrenskraft och skattesystem.
I Portoroz finns i den lilla hamnen Piran gator med döpta efter Lenin och Engels. Så många andra spår fanns inte av dem. Den lilla staden vid adriatiska kusten präglas av byggande, renoveringar och växande turistströmmar. Slovenien som i början på 1990-talet var ett land i krig är i dag ordförandeland i EU efter att under ett drygt decennium genomgått en transformation från det jugoslaviska socialistiska systemet till marknadsekonomi och har redan passerat länder som Grekland vad gäller välstånd.
Lettland som sedan Sovjetunionens fall varit en baltisk tillväxttiger med en tillväxt år efter år strax under 10 %. Nu handlade diskussionen om det skulle bli en mjuklandning eller hårdlandning med tanke på problem som lagrat upp sig i fastighetsmarknaden inte minst, och där svenska banker spelar en central roll.
Seminariet i Riga, en gång Sveriges rikaste stad, hölls på Stockholms handelshögskolas dotterskola i Riga, en institution som har blivit en samlingsplats för ekonomisk diskussion och för nordiskt nätverksbyggande. Staffan Burenstam Linder som tog initiativet hänger målad i olja intill rektorsexpeditionen och de senaste 10 årens avgångsklasser.
Nu handlade diskussionen i Riga om hur skattesystemet ska utvecklas för att stärka konkurrenskraften i en tid då den globala konkurrensen blir hårdare även för ett låglöneland som Lettland. En genomgående fråga som ställdes var hur man ska lyckas med att behålla sina entreprenörer, forskare och unga begåvade. Det är för varje land i en global kunskapsekonomi en avgörande fråga, för Lettland är den akut.
De lösningar som regeringens företrädare liksom oppositionens diskuterade var hur man ska kunna utveckla plattskattesystemet för att undvika skattekilar mellan arbete, företagande och investeringar samt för att ge låg- och normalinkomsttagare en bättre social trygghet. En övergripande insikt var att de framtida skatteintäkterna beror på hur den lettiska ekonomin hävdar sig och växer, inte på hur man beskattar enskilda grupper av inkomsttagare. Det var stundtals vad en och annan kallat en eskatologisk diskussion, men i en ytterligt konkret verklighet.
Diskussionen om plattskatt framstår på den andra sidan nämligen inte som en diskussion för den yttersta stunden utan i det närmaste nuet. Den är redan verklighet men nu diskuterar hur den ska renodlas för att undvika möjligheter att undvika skatt och för att i framtiden motverka fastighetsbubblor och liknande. Även vi kommer få denna diskussion, förr än vad många anar, och långt före den yttersta stunden.
== Ett Europa där Lening och Engels reducerats till gatunamn==
Slovenien och Lettland. Det ena ordförandeland i EU denna vår. Det andra sedan 10 år tillbaka Europas ledande tillväxtland. Deras historia präglar det som är deras utgångspunkter för hur vårt gemensamma Europa ska utvecklas.
Rörligheten som ett krav för att Europa är öppet. Erfarenheten att ekonomiska reformer gjorde skillnad. Insikten att unga begåvade riskerar att försvinna till andra länder men också att utländska investeringar innebär kunskapsöverföring och andra kommer till. Den tydliga närheten till Ryssland präglad inte bara av historia utan av nutidens påtryckningar, energipolitiken och risken för nationalistiska locktoner. Den historien är en del av vårt gemensamma nu.
I den verkligheten har Lenin och Engels fortfarande sina namnskyltar kring hamnen i Piran som en rest från gamla tider men människorna har minnet av fattigdomen och förtrycket som gatskyltar i nuet. För människorna i Baltikum är Rysslands framväxande styrka och aggressivitet ett faktum som påverkar hur man ser på världen. För talarna i Riga var frågan om välstånd något man måste vinna genom konkurrenskraft, inte utveckla genom politiska beslut.
== Reformeringen av de europeiska energimarknaderna ==
På tisdag röstar vi i industriutskottet i frågan om förslaget till en ny elmarknadslagstiftning [ http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com ]http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2007)0528_/COM_COM(2007)0528_en.pdf
Det är en omröstning som kommer påverka de vidare förhandlingarna i rådet samt den fortsatta behandlingen av hur gasmarknadslagstiftningen ska se ut. Målet är att i slutet av juni kunna ha funnit en överenskommelse mellan råd och parlament i frågorna som rör ägarskapsseparation, det vill säga separation av ägande av ledningar/ nät och produktionen av el/gas. Det har en avgörande betydelse för att nå en utveckling av näten som uppmuntrar till konkurrens, öppnar för nya aktörer över gränserna och som ger fler gränsöverskridande förbindelser.
Frågan om separation av ägande är en viktig fråga som också har blivit mycket känslig. I länder som Tyskland och Frankrike är man motståndare till att tvingas öppna upp sina nät genom ägarskapsseparation och säger sig kunna uppnå motsvarande genom effektiv separation det vill säga separation av företag och företagsledningar i vad gäller nät och produktion. Problemet är att detta är utgångspunkten för dagens energimarknadslagstiftning och det har inte fungerat i praktiken. Som rapportör för EPP-ED gruppen har min målsättning varit att slå vakt om en ägarseparation som öppnar marknaderna samtidigt som jag varit öppen för förslag som innebär motsvarande konkurrensmöjligheter och utveckling av näten utan beroende till producenter.
Det har inte varit helt lätt och det är möjligt att vi efter tisdagens omröstning kommer att få se en större kompromissvilja bland de länder och ledamöter som i dag agerar mot ägarskapsseparation. För min del är detta av en avgörande vikt också för att vi ska kunna få igenom ett beslut som också innebär tydliga krav på tredjeland, det vill säga i praktiken Ryssland som med Gazprom vill monopolisera stora delar av importen av gas till Europa och den vägen skapa ett energiberoende.
Förnyelsen av energimarknaderna tillhör en av de större och viktigare reformprocesserna som EU genomför nu. Den syftar till ökad konkurrens, bättre marknad för att tillvarata nya energikällor och förnyelsebar energi, gränsöverskridande nät och en ökad trygghet i försörjningen, framförallt gentemot länder som till exempel Ryssland som strävar till att bygga upp en monopolliknande kontroll över framförallt gasmarknaderna i Europa genom att dominera tillförseln av gas. En bättre lagstiftning och större marknadsöppenhet för både el och gas bidrar till att minska enskilda länders beroende till Ryssland samtidigt som fler energikällor kan bli verkliga alternativ.
En viktig bakgrund för den nya marknadslagstiftningen är just behovet att tillföra nya energikällor, att uppnå mindre CO2 utsläpp och ändå pressa priserna. En annan bakgrund är den säkerhetspolitiska. Det finns många uttryck för hur viktig denna dimension är.
I mitten av april besökte Putin först Libyen och sedan Italien och slutförde ett affärsavtal som innebär att ryska Gazprom gör stora investeringar i libysk gasutvinning, går in som delägare till libyska gaskällor och som ägare till distributionsnät av gas från Libyen till Europa tillsammans med det italienska energiföretaget ENI. I ett ytterligare steg är samarbetet tänkt att utvidgas till att distribuera gas från Nigeria till Europa. Efter att Europa sedan tidigare till 40 % stått i beroende till Gazprom genom gas som kommer från Ryssland stärker Gazprom och Ryssland nu sitt ytterligare grepp över den europeiska energimarknaden. Det ställer krav både på energipolitik och säkerhetspolitik. I några artiklar, bland annat i DN [ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=745115 ]http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=745115 har jag belyst denna utmaning.
= En ny telekommarknad för Europa ==
På tisdag går vi också in i nästa fas i behandlingen av den andra stora reformprocessen inom EU nämligen kommissionens förslag till fortsatt liberalisering av telekommarknaderna [ http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2007)0697_/COM_COM(2007)0697_en.pdf ]http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2007)0697_/COM_COM(2007)0697_en.pdf som bland annat innehåller förslag till ny och samordnad hantering av frekvenser för att få största möjliga nytta av den så kallade digitala dividenden. En utgångspunkt för diskussionen i industriutskottet är den socialistiska rapportören Catherine Trautmans rapport [ http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pr/720/720897/720897en.pdf ]http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pr/720/720897/720897en.pdf där hon vill ge public service TV en mer privilegierad position när det gäller det nya utrymme på bekostnad av nya teknologier och möjligheten att utveckla nya tjänster. Jag har i min rapport idet ekonomiska utskottet valt en annan utgångspunkt i spektrumfrågan[ http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pa/718/718688/718688en.pdf ]http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pa/718/718688/718688en.pdf och kommer att försöka genomdriva den I den fortsatta behandlingen både av telekompaketet och spektrumfrågan. Jag kommer att under de kommande veckorna lägga ändringsförslag i båda rapporterna för att förhoppningsvis sätta en mer öppen agenda för hur Europa ska kunna gå i täten för den nya informationsteknologins utveckling, som vi har gjort och där vi nu utmanas av utvecklingen både i USA och i Asien. Som alltid är jag öppen för förslag och synpunkter och har redan fått en del men efterlyser mer konkreta synpunkter på de förslag som nu finns.
== De reglerade jordbruksmarknaderna ger fattigdom och stigande livsmedelspriser ==
I senaste Strasbourgsessionen diskuterades de stigande livsmedelspriserna. Jag pekade i mitt anförande på att problemet kräver friare jordbruk och friare handel [ http://www.gunnar.moderat.se ]www.gunnar.moderat.se
Stigande internationella livsmedelspriser är ett bakslag för den fattigdomsbekämpning som globaliseringen inneburit de senaste 20 åren. Det kan leda mer än 100 miljoner människor tillbaka in i fattigdom och svält. Under det senaste året har priserna på vete stigit med 130 %, på sojabönor med 87 %, ris med 74 % och majs mer än 30 %. För världens fattiga, där kostnaderna för mat dominerar, är denna utveckling ett svårt slag. Samtidigt som globalisering och fri handel har gett nya jobb, tillväxt och lägre priser slår världens reglerade jordbruksmarknader och frånvaron av fri handel rakt emot de fattiga människorna och de fattiga länderna. Vi ser i de stigande priserna konsekvenserna av vad globaliseringsmotståndare, protektionister och särintressen inom detta område har kämpat för.
Skälen för de stigande priserna är många. Dåliga skördar förra året, risk för torka i den amerikanska mellanvästern, växande efterfrågan på livsmedel i länder som lämnar fattigdom och svält bakom sig och en växande efterfrågan på biobränslen som kräver sina arealer. Till synes står därför ansträngningarna för att öka användningen av biobränslen och minska utsläppen av CO2 vilket är avgörande för en framtida stabil jordbruksutveckling – emot fattiga människors behov av billiga livsmedel. Så är det inte. Problemet är reglerade marknader, reglerade arealer och reglerad handel som gör att stigande priser leder till brist och exportstopp istället för ökad användning av arealer, ökad produktion, och ökad handel. Subventioner i rika länder stänger ute exporten från fattiga länder där ökade arealer kan utnyttjas samtidigt som exportsubventioner till dessa länder slår ut det inhemska jordbruket. Nu är tid att förändra detta.
FAO´s generalsekretare FAO generalsekretare Diouf har pekat på de möjligheter som denna situation innebär för reformeringen av jordbrukspolitiken och för den fattiga världens landsbygdsutveckling: [ http://www.fao.org/newsroom/en/news/2008/1000832/index.html ]http://www.fao.org/newsroom/en/news/2008/1000832/index.html och idédebattören Johan Norberg har understrukit de reglerade marknadernas skuld till de stigande priserna: [ http://www.expressen.se/debatt/1.1141033/protektionism-goder-svaltkatastrofen ]http://www.expressen.se/debatt/1.1141033/protektionism-goder-svaltkatastrofen
Nu finns en lång rad historiska möjligheter att förändra detta som innebär en skyldighet för det internationella samfundet att agera och Sverige unika möjligheter att förverkliga en svensk agenda för fri handel, avreglerat jordbruk, modern budgetpolitik och en bättre miljö: Detta har jag utvecklat i några artiklar i Sydsvenskan [ http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article318390.ece ]http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article318390.ece och i Svenska Dagbladet [ http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1201453 ]http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1201453 .
EU bör nu i skenet av dagens världsmarknadspriser ta de första stegen för att avreglera det europeiska jordbruket mot ökad konkurrens, avvecklade exportsubventioner och bidrag för att inte odla och fri handel. En öppnare handel ge europeiska konsumenter både större trygghet och långsiktigt lägre kostnader för livsmedel.
Sverige och EU bör gå i täten för att den tillgängliga åkerarealen världen över ska tas i bruk för produktion av livsmedel liksom för förnyelsebara bränslen där de kan produceras utifrån miljömässigt acceptabla villkor. Det kommer att göra jordbruk lönsamt och möjligt i den fattiga världen liksom i den rika, med de möjligheter detta innebär för framförallt den fattiga världen att till sina lägre priser exportera, på samma sätt som vi sett detta vara möjligt inom varuproduktionens område.
Fler uppodlade arealer bidrar till att minska koldioxidutsläppen och stabiliserar klimat. Att uppodla förtorkade jordar kan bli ett projekt inte bara för biståndsverksamhet utan också för modern jordbruks- och skogsindustri. Det finns mycket att vinna på att nu agera.
== En ny europeisk försäkringslagstiftning ==
Det nu liggande förslaget till europeisk försäkringslagstiftning Solvency II som just nu är under behandling i Europaparlamentets ekonomiska utskott innehåller många fördelar vad gäller gränsöverskridande tillsyn och marknadsbaserad värdering.
Men på en punkt skulle det drabba den svenska försäkringsmarknaden hårt och utan grund. I den analys som Finansinspektionen har gjort skulle nästan alla svenska ömsesidiga svenska försäkringsbolag falla under gränsen för MCR ( Minimum Capital Requirement) De skulle sammanlagt sakna så kallat Tier 1 kapital ( kapital av den högsta kvaliteten ) till ett värde av 1550 miljoner euro, det vill säga drygt 1400 miljarder svenska kronor, trots att de svenska försäkringsbolagen disponerar 10 gånger så mycket kapital i form av överskottsfonder som är disponibla för just den förlusttäckning som krävs för att klara MCR.
En lösning måste innebära att allt kapital som är tillgängligt för att täcka förluster, som företagsledningar förfogar över och som är tillgängligt ska betraktas som fullvärdigt klass 1 kapital och inget annat, oavsett om det redovisas i en överskottsfond eller på annat sätt och oavsett om det är realiserade vinster eller ej. Något annat kommer jag som ledamot i det ekonomiska utskottet inte acceptera. I en artikel i Dagens Industri [ http://www.gunnar.moderat.se ]www.gunnar.moderat.se har jag försökt belysa situationen för den svenska försäkringsmarknaden och de krav detta ställer på att ändra den föreslagna lagstiftningen.
== Ett försvar som måste bryta upp från socialdemokraternas budgetprocesser==
Debatten om det svenska försvarets framtid måste föras utifrån den verklighet vi lever i. Ett Ryssland som rustar militärt och som genom sin energipolitik genomför en säkerhetspolitik för ökat inflytande i Europa genom påtryckningar och genom stöd till nationalistiska grupperingar. Ryssland håller på att bli starkare och säkerhetspolitiskt offensivare för sina politiska mål.
På tryckningar som drabbar Georgien, Moldavien och länderna på Balkan men också medlemsstater i EU i vår del av världen som Estland och Lettland. Konflikter runt om i världen som kan och måste mötas med en militär förmåga som bär med sig demokratins värderingar.
Ett Europa som på Balkan och i Kaukasien, kan komma att behöva närvaron av militära förband för att inte se länder och regioner slitas sönder och människor mördas i nya etniska rensningar och som i Baltikum kan behöva närvaro från fler för att inte riskera påtryckningar mot enskilda länder.
I denna verklighet är det inte klimatutmaningen, hur avgörande den än är, som är det resterande säkerhetspolitiska hotet, riktat mot Sveriges suveränitet och vår förmåga att bedriva en självständig politik . Klimatförändringar kan liksom ekonomisk kriser ge upphov till säkerhetspolitiska påfrestningar, både i vår del av världen och än mer i den fattiga men bildar inte som sådan ett hot mot vår nationella integritet och frihet eller vår förmåga att själva avgöra vår framtid. Det kan däremot militär styrka, energipolitik, politiska påtryckningar och andra politiska värden än våra utgöra gentemot dagens Europa. Militär förmåga används inte bara till invasion av länder utan också för att hota eller förändra politiska realiteter.
Föreställningen att behovet av ett militärt försvar var en engångshändelse baserad på det kalla krigets speciella logik och geopolitik är historielös liksom den militära analysens tro att man för en period av 10 år fram i tiden kan avfärda alla risker för militära hot mot Sverige. Det kan man inte, lika lite som man 1979 kunde förutspå murens fall eller 1981 Sovjetunionens fall. Lika lite som man i Finland 1929 kunde förutspå Vinterkriget, lika lite som man i Norge och Danmark kunde förutspå 9 april 1940, vare sig 1930, 1935 eller 1938. Och i dag vet vi så väldigt lite om Europa 2018.
Under de senaste 15 åren har det svenska försvaret gått från en andel av BNP på 2,5 % till 1 %, genom en lång serie av enskilda besparingar som ett led i en budgetpolitik som saknat förankring i säkerhetspolitiska bedömningar och försvarets uppgifter samtidigt som försvaret fått sina nya uppgifter i form av olika internationella insatser utan att de förankrats i budgetpolitiken.
Och när försvarsmakten nu används i skarpa insatsoperationer runt om i världen måste detta finansieras av den grundstruktur som krävs för att utbilda insatsförbanden. Budgettekniken fungerar så att ju mer försvaret används desto mer måste man spara på den framtida förmågan. Ska vi uppnå målet att ha dubbelt så stor förmåga till internationella insatser än i dag kommer detta ställa större krav på förmågan till utbildning och utveckling av förband. Både de internationella insatserna och utbildningen av förbanden kommer att kosta mer.
Det är i sig en svår ekvation men blir än svårare av att vi, liksom Norge, Danmark och Finland har ett behov av att upprätthålla mer grundläggande försvarspolitiska förmågor som riskerar att urholkas om vi inte får en sund försvarsbudgetering förankrad i säkerhetspolitiken och utrikespolitiken.
Försvarets huvuduppgift är nämligen att försvara Sverige. Och de säkerhetspolitiska skäl som gäller för Norge och Danmark när man förhandlar om köp av Gripen, eller andra plan till ett antal som var för sig motsvarar halva det svenska nuvarande flygvapnet gäller även för Sverige och ställer inte bara krav på flygplan..
Det är en svaghet att vi inte för länge sedan kunnat enas om en budgetstruktur där försvaret finansieras för utvecklingen och utbildningen av de förband som vi ska ha samtidigt som politiskt beslutade insatsoperationer finansieras med sina medel.
Det är ett arv från socialdemokratisk politik som en borgerlig regering måste frigöra sig ifrån, både när det gäller synen på vad omvärlden ställer för krav på svensk säkerhet och militär förmåga och att försvaret måste finansiera internationella operationer ur sin egen verksamhet.
Den sittande försvarsberedningen har en viktig uppgift att lägga grunden för en modern försvarspolitisk struktur vad gäller budget och organisation.
== I Library of Congress ==
Under den förra veckan besökte jag Washington för diskussioner i den amerikanska kongressen kring terrorism och för att medverka i American Jewish Congress stora årliga konferens.
I Library of Congress sammanträffade jag och ett antal kolleger med amerikanska kolleger som bildat ett nätverk för att diskutera den politiska betydelsen av fundamentalistisk islamism med dess återverkningar på samhällen och länder.
Vi bildade i samband med mötet ett gemensamt transatlantiskt forum för att en gång om halvåret utbyta synpunkter och diskutera en gemensam strategi. I mitt anförande underströk jag att detta mer handlar om en kamp mellan idéer snarare än om ett krig som kan vinnas på ett slagfält. Det ställer krav på ledarskap och på en förmåga att inkludera och involvera istället för att exkludera människor av muslimsk tro. Den totalitära islamismen förtrycker mer än något annat muslimer, de totalitära terrorrörelserna drabbar allra mest muslimer och de regimer som valt religionen som täckmantel för en totalitär samhällssyn hotar andra muslimska länder liksom Israel eller Europa.
I ett framträdande inför American Jewish Committe årliga möte underströk jag att vi kan vara oeniga med demokratiers beslut men att vi aldrig får vara oeniga i vårt stöd för demokratin, att vi aldrig får betrakta terrorism eller diktatur som en naturlig del av en religion eftersom det är att nedvärdera de människor som behöver frihet lika mycket som alla andra samtidigt som det är att frikänna både den totalitära rörelsens ledare ansvaret för sin politik och sina aktiviteter och moderata företrädares ansvar för att ta debatten och stå upp för enskilda människors rättigheter.
Och nu är jag tillbaks i Bryssel för att arbeta med energi, telekom och försäkringsfrågorna som just nu av uppenbara skäl står i fokus. På tisdag blir det utskottsmöten kring dessa frågor samt ett möte med den interna arbetsgrupp jag leder som bland annat behandlar livsmedelsfrågor och jordbruk. På onsdag blir det besök av Skånemoderater samt presidency, gruppmöte, arbetsgruppen för industri, arbetsmarknad, jämställdhet och kultur . Europadagen den 9 maj blir i Stockholm med diverse möten och söndagen ägnas åt Israels 60-årsfirande i Synagogan där jag fått äran att bidra med några ord.
Med vänliga hälsningar,
Gunnar
==================================
För mer information: http://gunnar.moderat.se
För att avbeställa din prenumeration skriver du i ett mail till listserv@listserv.moderat.se:
signoff friekonomi
Mail om avbeställning måste skickas från den adress du prenumererar till.