Hoppa till innehåll

Frihet, jämlikhet och broderskap -krönika om konkurrens i Borås Tidning

Frihet, jämlikhet och broderskap

Vad har konkurrensen gjort för Europa? Så frågade sig Frankrikes president när han vid det EU-toppmöte i Bryssel under midsommaren lyckades få bort en formulering om att unionen ska ha som mål att ha en fri och ostörd konkurrens. Han kunde ha fått svaret att den fria konkurrensen mer än något annat bidragit till den franska revolutionens paroller om Frihet, Jämlikhet och Broderskap.

Frihet eftersom det är den fria konkurrensen som mer än något annat raserade de gamla skrå- och privilegieväsenden, som band så många till fattigdom och några få till rikedom.

Det finns förmodligen ingen större frihetsreform i det europeiska samhället än när den enskilde mannen och kvinnan kunde söka sig sin utkomst genom arbete eller företagande var han eller hon än ville. Man var inte längre bunden till feodalsamhällets förtryck eller ståndssamhällets ofrihet. Det var näringsfrihet och handelsfrihet som gav slutet för statarsamhället och gav början till en period av tillväxt och social rörlighet som saknar motsvarighet.

Jämlikhet eftersom den fria konkurrensen förutsätter jämlikhet och mer än något annat bidrar till att göra verklighet av parollen. Den fria konkurrensen innebär nämligen att var och en, oavsett var man kommer ifrån eller vem man är, ska ha samma möjligheter. Nya tankar och idéer ska ha samma möjligheter som det gamla samhällets. Nytt företagande får inte diskrimineras på grund av att det är nytt eller inte har lika goda förbindelser med den politiska makten som de gamla företagen.

Den fria konkurrensen är till för alla nya utmanare och den är alltid ett hot mot de gamla företagen. Se bara hur Telia i årtionden har sökt skydda sig mot konkurrens och lika villkor för andra företag. När regeringar och stater påverkar konkurrensen gör de det aldrig för att göra det lättare för nya företag att växa fram utan för att hjälpa de gamla företagen skydda sig mot det nya.

Broderskap eftersom den fria konkurrensen gör varje europeisk medborgare till en likvärdig broder eller syster i Europa. Hon eller han får inte missgynnas eller diskrimineras för att de kommer från Frankrike eller Sverige, är kvinna eller man eller jude, kristen eller muslim.

Den gör det också möjligt att binda ländernas ekonomier och näringsliv samman så att gränserna betyder mindre och människornas samhörighet mer. Det är när handel och investeringar växer över gränserna som vi möter varandra som de människor vi är, systrar och bröder i ett öppet europeiskt samhälle.

Så, Cher President! Liberté, Egalité, Fraternité! Det är vad konkurrensen har gett Europa! Och det är vad Frankrike behöver mer av, liksom alla vi andra! Det är ingen tillfällighet att det är där konkurrensen är fri som människorna är som friast och välståndet som störst.

Gunnar Hökmark
Delegationsledare för moderaterna i Europaparlamentet och vice ordförande i EPP-ED gruppen