På söndag är det val till Europaparlamentet. Det ger oss alla tillfälle att välja vilka ledamöter vi vill ha från Sverige och därigenom påverka de politiska vägval som EU och Europa ska göra de kommande fem åren.
En av de viktigaste frågorna som kommer att avgöras i Europaparlamentet under nästa mandatperiod är de nu pågående förhandlingarna om ett frihandels- och investeringsavtal med USA. Om det fullbordas skulle det bli världens mest omfattande frihandelsavtal och knyta den amerikanska och de europeiska marknaderna än närmre varandra. Beräkningar från Kommerskollegium visar att det skulle leda till en ökning av handeln mellan EU och USA med 20 procent och för Sveriges del en ökning av exporten till USA med 17 procent.
Det motsvarar 1 700 kronor per svensk och skulle vara mycket positivt för jobb och tillväxt. Med all sannolikhet skulle det dessutom märkas långt mer än så i Göteborg som Sveriges ledande hamnstad och med alla de exportföretag som har basen för sin verksamhet här. Redan i dag avgår ett containerfartyg i veckan med gods från Göteborgs hamn till USA och med frihandelsavtalet skulle det kunna bli uppåt ytterligare 17 000 containrar årligen enligt de beräkningar som gjorts.
Från vänstern läggs nu mycken möda på att försöka misstänkliggöra de pågående frihandelsförhandlingarna. Det är inget bra besked till väljarna. Sverige är ett av världens mest exportberoende länder och Göteborg sannolikt en av världens mest exportberoende städer med flera internationella storkoncerner, en stor andel utlandsägda företag och en hamn som är ett internationellt nav. Ett långtgående frihandelsavtal med USA kommer därför att ha stora gynnsamma effekter på den nationella såväl som den lokala ekonomin.
Vi moderater kommer i Europaparlamentet, liksom om vi får fortsätta i regeringsställning, verka för att förhandlingarna genomförs så att Europas krav kan tillgodoses och för att ett så omfattande frihandels- och investeringsavtal sluts mellan EU och USA så snabbt som möjligt. Medan tullarna redan i dag är mycket låga finns många så kallade icke-tariffera handelshinder kvar, det vill säga skillnader i standarder och godkännanden från myndigheter för att ta några exempel. Om dessa förs nu intensiva förhandlingar där EU, med en ekonomi som är 500 miljarder dollar större än den amerikanska, är den starkare parten. Talet om att vi i Europa nu kommer lägga oss platta för vad som påstås vara slappare amerikanska miljö- och hälsokrav kan man därför lägga åt sidan – utöver det faktum att de ofta är minst lika hårda som våra krav.
Det handlar dock inte bara om de standarder som ska gälla i Europa och USA för när världens två största ekonomier kan enas om en standard kommer det också i många fall bli standard för övriga världen och därmed underlätta handeln också med dessa länder. Det skulle gynna oss alla.
Men det handlar inte bara om de ekonomiska aspekterna. I en tid då Europas säkerhetsordning sätts under hot genom Rysslands aggression mot Ukraina är det ännu viktigare att föra världens två viktigaste demokratier, EU och USA, närmre varandra. Genom mer av handel över Atlanten, inte minst på energiområdet, minskar Rysslands betydelse för länder i östra Europa och därmed Vladimir Putins förmåga att genom ekonomisk krigföring utöva påtryckningar mot länder som Estland, Lettland, Litauen och Polen.
Bara det är en anledning för att få ett avtal på plats.
Gunnar Hökmark (M)
Europaparlamentariker och förstanamn på den moderata EU-valsedeln
Jonas Ransgård (M)
kommunalråd och vice ordförande för kommunstyrelsen i Göteborg