Gunnar Hökmark: Vi måste med en stark rättsstat skydda den oberoende journalistiken som grund för det fria samhället.
Den 3 maj infaller internationella pressfrihetsdagen som uppmärksammar yttrandefrihet och pressfrihet världen över. När dessa friheter minskar är det desto viktigare att försvara dess värde och bekämpa korrumperade system.
Sverige bör tillsammans med andra länder ta ledningen i kampen mot dem som med ekonomisk brottslighet som grund vill underminera fri press liksom länder som låter den politiska makten vara överordnad det fria ordet. Det kan ske genom en så kallad Magnitskijlagstiftning mot politiska och ekonomiska aktörer som begår brottsliga handlingar i skuggan av sina regimer, som i Ryssland, och genom sanktioner med EU-budgeten som medel när det gäller regeringar som inte följer grundläggande regler i EU.
Globalt fortsätter pressfriheten att minska. Sedan Putins tillträde har Ryssland gått från delvis fri media till total ofrihet. Det har konsekvenser långt bortom Ryssland. Propaganda och desinformationskampanjer pågår mot det ryska folket liksom mot andra europeiska länder som en del i den ryska krigföringen, samtidigt som grävande journalister har mördats eller spårlöst försvunnit. Om inte Putinregimen möter tydliga gränser och skarpa reaktioner finns risk för att situationen förvärras och metoderna sprider sig.
Men även i EU finns anledning till oro. Reportrar utan gränser visar att fyra av de fem länder där pressfriheten har försämrats som mest det senaste året – Malta, Slovakien, Tjeckien och Serbien – är länder i Europa.
På Malta mördades journalisten Daphne Caruana Galizia när hon granskade korruptionsfall och regeringens hantering av mordutredningen har mötts med skarp kritik. I Slovakien mördades journalisten Ján Kuciak, som första journalist sedan landets självständighet, som granskat det regerande socialdemokratiska partiets kopplingar till italienska maffian. I Polen och Tjeckien framställs fria medier som ett hot. I Ungern och Rumänien har tidningar svårt att hävda sitt oberoende mot ekonomiska och politiska intressen.
Vi måste med en stark rättsstat skydda den oberoende journalistiken som grund för det fria samhället. En återkommande faktor, som vi såg i Slovakien och Malta, är journalisternas granskning av just korruption och penningtvätt. Dessa strukturer där organiserad brottslighet lönar sig och korrupta politiker kan undgå att bli granskade måste motverkas.
Runt om i Europa diskuteras förslag om att anta en Magnitskijlag, efter den ryske affärsjuristen Sergej Magnitskij som mördades när han undersökte omfattande korruption kopplat till Kreml. En sådan lagstiftning skulle straffa personer som begår människorättsbrott och strypa tillgångarna för dem som använder europeiska banker för penningtvätt. Det är betydligt mer effektivt än att straffa ett helt land.
Utöver en Magnitskijlag bör Sverige verka för att EU:s budget ska kunna användas för sanktioner när mediefriheten, liksom andra grundläggande förutsättningar för demokratiska samhällen, hotas i EU:s medlemsländer. Det bör vara en självklarhet att som medlem i EU garantera och värna de mest grundläggande friheterna. Avsteg ska mötas med konsekvenser, utan att påverkas av regeringars politiska familjetillhörighet. Den svenska regeringen måste kunna vara lika skarp mot Tjeckien, Slovakien och Rumänien som mot Polen och Ungern.
Fria medier och en stark rättsstat är grunden för ett fritt och demokratiskt samhälle. Dessa principer måste skyddas i Europa och i världen, genom lagstiftning och genom omvärldens kompromisslösa stöd.