Hoppa till innehåll

Från Helsingfors till Bryssel

I kväll landat i [BILD1] (På bilden finska riksdagshuset som jag hann passera.)Bryssel med en stunds arbete på kontoret.

En av de viktigare inslagen i dagens media var den blivande ryske presidenten Medvedevs intervju i Financial Times . där han varnar för en Nato-utvidgning mot Ukraina och Georgien. Det är i grunden ett krav på att Ryssland ska kunna agera mot och i dessa länder som man vill, och som man har gjort. Ur ett svenskt och nordiskt perspektiv innebär det också att han säkerligen skulle vara beredd att resa samma invändningar mot ett finskt medlemskap. Det var utanför riksdagshuset i Helsingfors som några av de första bomberna föll inför vinterkriget.

Ryssland måste lära sig att självständiga och fria länder är självständiga och fria att fatta sina egna beslut, oavsett vad man tycker i Kreml. Om inte Medvedev och Putin accepterar det understryker man snarare dessa länders behov av Nato-medlemskap. Det är inte utan skäl som den finska debatten om Nato-medlemskap har kommit längre än i Sverige. Riksdagshuset är både en påminnelse om självständighet och om de hot som för Finland är bister verklighet.

I Helsingfors talade jag om hur vi kan göra de nordiska finansmarknaderna mer attraktiva och ledande genom varandras utveckling men också genom gemenensamma institutioner för övervakning och tillsyn, regelverk och utbildning.

Kombinationen av Nokia och Ericsson med tillhörande forskning vid universitet ocih högskolor är globalt oslagbar. Finansplats Stockholm bidrar till hela regionens förmåga att attrahera finansiell utveckling liksom ett starkare Helsingfors och Köpenhamn skulle göra det.

På den finansiella sektorn är vi redan mer integrerade än vi normalt tänker på. Våra börser är integrerade, clearing och settlement är under gemensam utveckling och försäkrings- och banksektorerna är i sann bemärkelse nordisk/baltiska.