NWT Debatt, publicerad den 3 januari 2023
Det finns ett par saker vi måste inse.
Den första är att diktatur bygger på våld, behöver våld och räds demokratin. Därför är vägen till att använda våld inte bara mot de egna medborgarna utan även mot andra länder där demokratin råder mycket kort. Det är Ryssland ett uppenbart exempel på.
Kina är ytterligare ett exempel där hotbilden konstant har undervärderats samtidigt som förtrycket har beskrivits som en traditionell fråga bortom omvärldens rätt att bry sig. En gång uttryckte Göran Persson sin beundran för den ”stabilitet” som rådde i diktaturen.
Nu inser allt fler att Kina genom sin diktatur och sitt förakt för demokrati är ett globalt hot som också drabbar ett land som Sverige, med många företag som har kinesiska ägare samtidigt som det finns många svenska företag i Kina som kan utsättas för diktaturens aggression. Nu krävs en svensk och europeisk strategi för att globalt möta Kinas hot och tvinga landet att förhålla sig till den internationella ekonomins spelregler och rättsstatens principer.
Nu är tiden inne också för att lämna naiviteten och förhoppningarna i den svenska Mellanösternpolitiken.
Iran har under lång tid varit ett betydande regionalt hot men genom sina rustningar och strävan att utveckla kärnvapen, med den uttryckliga viljan att kunna utplåna staten Israel, också ett globalt hot. Iran kan genom att stänga sjöfartslederna i Persiska viken blockera en stor del av världshandeln.
Den iranska regimen bedriver terror i andra länder och finansierar bland annat Hizbollahs aktiviteter i Libanon och Syrien samtidigt som man förser islamistiska extremister på Gaza-remsan med vapen som riktas mot Israel. Det är Israel vi måste ge vårt stöd om vi vill värna demokratin som företeelse och som föredöme i Mellanöstern.
Det andra är att vi måste inse att fria nationer och demokratier världen över måste ha ett starkt försvar för att klargöra att despotiernas hot om våld aldrig kan vinna. Ett starkt försvar är vårt sätt att visa vilket pris vi sätter på demokratin.
I enlighet med detta måste vi stärka de samarbeten som präglar den fria världen. Genom vårt medlemskap i EU gör vi det redan. Vår medlemsprocess till Nato är ett uttryck för att vi nu som land också inser att vi måste bidra till demokratiernas gemensamma försvar, inte stå likgiltiga när fria länder hotas och angrips. Likgiltighet stärker dem som hotar även vår demokrati.
Det tredje vi måste inse är att demokratier och öppna samhällen är långt mycket bättre än diktaturer i alla bemärkelser. Det är därför diktatorerna är så rädda för demokratin. De som från gång till annan hävdar att diktaturer är bra på att skapa snabba beslut bortser inte bara från friheten utan också för att det som bygger ett bra samhälle är inte snabba beslut utan hänsyn till människor utan bra beslut som respekterar alla.
Inser vi hoten, vårt ansvar att försvara friheten och att demokratin trots alla sina svårigheter är överlägsen lägger vi grunden för att 2023 kan bli början på en ny och bättre tid.
Gunnar Hökmark
Ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M)