I den konflikt som nu växer fram i Ukraina, där en repressiv regim skyddar sitt eget maktmissbruk, genom att slå ner på demonstrationer med våld och med nystiftade lagar som syftar till att tysta all opposition, ser vi värdet av frihet, öppenhet och demokrati. Och vi ser också riskerna för att våldet tar överhanden på bekostnad av människors liv och frihet.
Friheten, öppenheten och demokratin är inte ens i vår tid självklara värden, om vi trodde det. I en europeisk huvudstad demonstrerar hundratusentals människor för demokrati och europeiskt samarbete, med risk för sina liv, just eftersom frånvaron av detta och mycket annat som hör fria samhällen till är så avgörande för vardagens liv.
Ett mänskligt samhälle som formas av lagarna, av rättsstaten och av förmågan och viljan att upprätthålla rätten är den väg som vi måste gå för att undvika våldet, förtrycket och ondskans brutalitet.
Det gäller en dag som i dag som är minnesdagen över Förintelsens offer. De saknade ett försvar för sin rätt och för sina liv. De var försvarslösa inför den brutala ondskans makt.
Vänder vi blickarna runt om i världen ser vi att även i dag behöver den enskildes rätt och frihet ett försvar. Syrien, Centralafrikanska republiken, arabvärldens många diktaturer, Vitryssland, Kina, Ryssland och många andra länder.
Förintelsen var unik till sin omfattning men också till sitt mål att utplåna ett folk men frånvaron av ett skydd för den enskildes rätt och integritet är fortfarande inte unik utan tvärtom allt för vanlig trots att vi har sagt att det inte får hända igen.
Allt för många människor är utelämnade åt den godtyckliga maktens brutalitet och ondska. Och det är där det civiliserade samhället i ett första steg ger upp sitt försvar av den enskilde.
Förintelsens minnesdag ger oss en påminnelse om att vi inte får låta det ske, om vi menar allvar med att det inte får hända igen.