Den nya världen håller på att bli den gamla. Sedan Columbus upptäckte den nya världen har begreppet den gamla världen stått för ledarskap och utgjort världens centrum. Här och senare i USA, i det som kallades Västvärlden, bedrevs all ledande forskning och utveckling. Här skapades nya företag, lanserades nya produkter och innovationer fördes till marknaderna.
Det skedde inte i den underutvecklade tredje världen. Och inte heller i den av socialismen förtryckta värld som var den andra världen. Utan frihet finns ingen kreativitet, utan valfrihet finns ingen ekonomisk mångfald och utan öppenhet skapas inga nya intryck.
Nu utmanas vi för första gången på allvar. Den brittiska vetenskapsakademin visade nyligen hur Kina, Indien och Brasilien växer som forskningsnationer. Det följer av en fundamentalt förändrad ekonomisk global balans. Antalet människor i relativt välstånd har fyrdubblats från en miljard till fyra under en 25-årsperiod.
De nya forskningsnationernas framgångar beror inte bara på ekonomisk framgång utan också på medvetna forskningssatsningar. Och i vår nya värld är det forskning, kunskaper och innovationer som avgör ekonomisk tillväxt och ledarskap. Inte bara välståndet beror på hur vi klarar denna utmaning utan också vår förmåga att hävda grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Diktaturen Kina kommer inte att göra det.
Max IV och ESS i Lund är stora investeringar med europeiskt deltagande i forskningens infrastruktur. Här skapas nya förutsättningar inte bara för Lunds universitet och Skåne utan också för europeiskt forskningssamarbete.
Sådant samarbete i spjutspetsforskning och excellens måste vi sikta på när europeisk forskningspolitiks åttonde ramprogram nu förbereds. Mina huvudpunkter i det arbetet är fyra.
EU bör fördubbla sin forskningsbudget genom minskade subventioner till jordbruk och regionalpolitik. Då skapas förutsättningar för flera projekt som bygger ett europeiskt öppet forskarsamhälle.
Länder som Sverige bör fördubbla sina nationella offentliga satsningar. Genom att utveckla offentlig grundforskning kan vi attrahera ledande internationell forskning som sker inom företag och som leder till nya produkter och tjänster. Sverige bör ge universiteten utrymme att ta initiativ till och finansiera administrationen av europeiska forskningsprojekt. Då kan vi bli ledande för att utveckla och samordna dem så som vi visat med tydligt ESS.
Vi bör också skapa en europeisk forskningspeng. Vi har redan program för att finansiera forskares verksamhet vid olika utländska universitet och forskningsinstitutioner. Men med en forskningspeng kan vi finansiera spjutspetsforskning genom att pengar för forskningsprojekten följer forskaren och stärker de projekt som är mest attraktiva för forskare som själva befinner sig i forskningens frontlinjer.
Vi bör vidare prioritera forskningsplattformar som kan byggas och utvecklas i de bästa forskningsmiljöerna i Europa.
Det är för den värld som blir verklighet 2020 vi måste stå starka. Det kräver att vi målmedvetet gör Europa till ett kunskaps- och forskningssamhälle.
Gunnar Hökmark (M)
vice ordförande, i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen.