Det är inte fristående skolors vinster som är problemet i den svenska skolan utan de skolor som inte ger elever de kunskaper de har rätt att begära. Oförmågan att betala tillräckliga löner är en del av det problemet. Och den oförmågan är ett mindre problem i de fristående skolor som är framgångsrika.
Diskussionen om den svenska skolan och dess kvalitet lider mot den bakgrunden av en allvarlig begränsning. Den bygger på föreställningen att frågan om kvalitet handlar om statlig eller kommunal politisk styrning. Det är som om det är en själklar utgångspunkt att skolor ska styras av politiker. Men förmågan till pedagogiskt ledarskap och förnyelse beror inte på om det är kommunala eller statliga politiker som styr de enskilda skolorna utan om skolans ledare och lärare kan förnya och utveckla skolorna. Om man kan rekrytera de bästa lärarna och stimulera fler till att bli lärare.
I de fristående skolorna ser vi en annan styrning än den politiska. Den som bygger på mångfald och en ständigt pågående utveckling baserad på lärare och skolledare och elevers krav. Med en nationell skolpeng skulle vi få självständiga skolor som inte vore beroende av frågan om statlig eller kommunal styrning utan av resultat och förmåga att ge elever de kunskaper de vill ha och behöver. Det som har varit en framgång med skolpengen kommunalt skulle kunna bli en framgång för utvecklingen av hela det svenska skolväsendet. Det skulle också frigöra frågan om lärares löner från centrala regleringar om personaltäthet och politisk styrning av skolans arbete.
Bloggar: Nackamoderaterna, Liberala Anna, C i Eslöv, Anders G Johansson.