I en värld där det finns för många som saknar el, där det finns för lite ljus för det stora flertalet, har det kommit att bli en symbolhandling att släcka ner under en timme i den så kallade Earth Hour, med det underförstådda budskapet att vi kan rädda världen om vi lever i mörker, eller inte använder el.
Det är snarare så att vi räddar världen, och människorna, om vi kan få fram mer el till alla dem som lever i mörker, i kyla eller i en fattigdom som gör det svårt att koka mat, att tillverka, producera eller att koppla upp sig. Det är den rika världens arrogans för sin egen välfärd och andras ofärd som driver denna symbolmanifestation, i ivern att visa omtanke och medvetenhet visar man motsatsen. Det är klart att vi kan släcka ner våra ljus under en timme.
Vi kan ju omedelbart när vi behöver ljuset slå på det. Och vi kan avstå ljusen eftersom vi har värmen ändå, bilarna, trafiken, produktionen och distributionen. Och som sagt, vi har elen i våra kontakter, bara en millisekund ifrån oss har vi det ljus som en del nu manifesterar att man kan avstå ifrån. Det är som en slags energidebattens vaskning. Vi har elen men vi använder den inte.
För stora delar av mänskligheten råder motsatsen. Elen finns inte där när den behövs och de får ingen hjälp av att vi slår av den en stund som en manifestation av vårt överflöd.
Det är snarare mer el som världen behöver. För att ge utveckling och trygghet, för att göra det möjligt att utveckla ekonomier, från jordbruk till moderna kunskapsindustrier. Men, lika viktigt, vi behöver mer el för att kunna använda mer av förnyelsebar energi, för att kunna utveckla mer energisnåla teknologier och modernare trafiksystem, för att kunna utveckla moderna samhällen med bredband och Internet där vi bättre kan både styra över energianvändning och produktion.
Tanken att ljuset och elektrifiering är ett hot mot jorden är både fel och ett hån mot den som behöver dem båda till skillnad från oss som har ett sådant överflöd att vi kan ägna oss åt lite självgod vaskning.
Det riktigt allvarliga är att denna förmenta offerakt, det vill säga mörker i en timme eftersom vi kan tända när vi vill, leder många till att tro att det är denna typ av offer, ökat mörker och nej till modernisering som kan rädda världen. Men CO2 utsläppen i världen påverkas bara ytterligt marginellt av att vi släcker ner en timme, eller om vi skulle släcka ständigt några timmar. Det är de stora utsläppen och inte den marginella användningen av el vi måste agera emot. Fem elefanter är mer än en mygga.
Det är inte genom enskildas symbolhandlingar vi minskar CO2 utsläppen utan genom ansvarsfull energipolitik utvecklingen av nya teknologier och källor för energi. Earth Hour snarare motverkar detta genom att sprida en föreställning att det är användningen av ljus och el som hotar jorden. Det är bristen på utveckling och människors fattigdom som är hotet.
Och i Sverige blir det extra bisarrt eftersom elkraft till nästan 100% produceras utan CO2 utsläpp. Däremot driver regeringen en politik som leder till att vi kommer att avveckla 20TWh kärnkraft de närmaste åren, vilket kommer att leda till en ökad användning av fossil energi i en omfattning som inte alls är marginell utan som har en omfattande magnitud.
Det motsvarar den årliga uppvärmningen av en miljon villor. Eller två miljoner elbilar som kör 5000 mil om året. Eller nästan 20 procent av Polens kolproducerade el.
Så, släckta ljus i Sverige minskar inte koldioxidutsläppen men ger en falsk känsla av att bidra till att rädda världen, samtidigt som vi fasar ut kärnkraft som kommer att leda till CO2 utsläpp i en helt annan proportion. Den svenska kärnkraftsavvecklingen är även den en vaskning, av fungerande elproduktion, i en värld som behöver mer el och där CO2 utsläppen måste minskas. Det är inte genom tom symbolik vi räddar världen utan genom en politik som ger både ljus, utveckling och som minskar de stora utsläppen och de stora hoten mot vår miljö.
Tron att det är den lilla myggan som är problemet är farlig och för bort fokus från de stora elefanterna, de stora utsläppen av fossila bränslen, vi måste agera emot.