Nyhetsbrevet Frihetens värden 2006-05-24
Kära läsare,
Regeringspartiet tar emot stora bidrag som finansierar valkampanjen. Statsministern står under förundersökning. Vice statsministern har för bara några veckor sedan kunnat glädja sig åt en nedlagd förundersökning om sin egen roll i ett konstaterat skattefusk i en organisation han har varit ordförande i. Den förra utrikesministern har lämnat på grund av att hon använde regeringsmakten för att påverka det publicerade innehållet på en webbsida. Några av de andra ministrarna har förekommit i diskussionerna om fusk med statliga medlemsbidrag. Statsministerns fru är chef för ett korruptionsdrabbat statligt företag. Statsministerns närmaste man ger olika eller inga besked om sitt agerande under regeringens misslyckade krishantering och har därför kallats till förhör som kan ge rättsliga efterföljder. Den ledande kommunalpolitikern är åtalad för korruption och ungdomsförbundets ordförande har fått sin rättegång för misshandel på en nattklubb uppskjuten över valet. Och det är inte Italien jag talar om.
I detta brev lite om ett annat land än Italien, det nya Europas musiksmak och nya kraftfält, utvidgningens ekonomiska framgångar samt behovet av en politik som visar på varför Sverige behöver en ny regering och frågan om Sveriges rätt att ha lagar som tillåter differentierad rösträtt för aktier. Än en gång finns det nämligen de som vill angripa det svenska systemet med differentierad rösträtt.
== Det är socialdemokratins politik som är fel, inte bara socialdemokratin ==
Ungdomsarbetslösheten är rekordhög, nyföretagandet rekordlågt, närmare 1,5 miljoner människor står utanför arbetsmarknaden, sjukvården plågas av köer, skolan klarar inte kraven och polisen är för långt borta trots att skatterna är världens högsta och låginkomsttagare i Sverige har sämre marginaler än i andra länder . Det finns självfallet orsaker till detta i hur det svenska samhället är utformat. Skälen att byta regering i höst är många.
Trots det ser valet i höst ut att bli mycket jämnt. Även om regeringen gör vad den kan för att dra ner sig själv drar den internationella konjunkturen upp den och skyler över de strukturproblem som är avgörande för hur Sverige ska utvecklas i framtiden.
Det som nu krävs är en politik som visar hur Sverige kan utvecklas med styrka och dynamik i en omvärld som förändras och där kraven på svensk politik kommer att vara stora. Europa och världen är i allra högsta grad närvarande i den svenska ekonomins utveckling men inte lika närvarande i den svenska politiken. Den värld vi lever i borde vara en del av den svenska politiska vardagen, inte bara något som präglar livet utanför vårt eget land.
== Fel låt vann ==
Det leder till ett inåtvänt perspektiv som döljer de utmaningar vi står inför i en tid då globaliseringen har upphävt betydelsen av gamla begrepp som den tredje världen samtidigt som den första världen och den andra världen inte längre finns. Varje del av världen är en del av den värld vi lever i och präglar våra egna förutsättningar till välfärd och trygghet.
Det som en gång kallades den andra världen är i dag en del av Europa. Det fick vi om inte annat klart för oss vid Eurovisionsschlagerfestivalen. Där har vi några av vår världsdels mest dynamiska ekonomier som liksom vi kämpar för att utveckla en global konkurrenskraft. Vårt Europa håller på att förändras i en djupgående bemärkelse som handlar om att dessa länder inte sugs upp i det gamla Europa utan tillsammans med oss formar det nya. Schlagerfestivalen har något att säga oss om det.
Det är lätt att hävda att fel låt vann men viktigare är att inse att nu utvecklas europeisk kultur, och ekonomi, inte bara kring Atlanten, Engelska kanalen, Irländska sjön och Nordsjön. Gradvis allt viktigare blir Medelhavet, Adriatiska havet, Egeiska sjön och Svarta havet. Så växer inte bara kulturens nya cirklar fram utan även ekonomins. Det är en ny verklighet som kommer att påverka oss på fler sätt än besvikelse över att för oss solklara vinnare inte vinner.
== Den fortsatta utvidgningen ==
I förra veckan fick Bulgarien och Rumänien vänta på ett slutligt besked http://ec.europa.eu/comm/enlargement/report_2006/index.htm
om de får bli medlemmar eller ej i EU redan från och med den 1 januari 2007 eller om de får vänta ytterligare ett år. De fick i stället mycket tydliga krav på vad som måste åtgärdas.
Framförallt Bulgarien är det land som har störst problem med de två stora dominerande frågetecken om tillräckligheten i åtgärderna för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet.
Det paradoxala är att för att Bulgariens tillträde ska kunna skjutas upp krävs enighet i rådet medan det räcker med en majoritet för att skjuta upp Rumäniens. Det beror på att när anslutningsfördraget skrevs var det Rumänien som hade de stora problemen medan Bulgarien hade utvecklats väl och syntes vara problemfritt. Det visar hur kraven från EU påverkar de anslutande medlemsländernas politiska utveckling. Förhoppningsvis kommer de krav som nu ställs på Bulgarien ge samma resultat som kraven på Rumänien gav. Det är en del av utvidgningsprocessens styrka.
Ett bekymmer i hanteringen av frågan om Bulgarien och Rumänien ska få tillträde redan nästa år är det faktum att det idag finns ett antal länder och politiker som hävdar att utvidgningsprocessen har gått för snabbt och att vi inte kan ta emot så många nya medlemmar så snabbt som vi tidigare har gjort. Det innebär att frågan om hur de lever upp till kraven lätt förvandlas till en fördold diskussion om utvidgningens konsekvenser och möjligheter i största allmänhet.
== Utvidgningen har inte gått för snabbt, den har varit en succé ==
Frågan om utvecklingen har gått för snabbt kan besvaras med kommissionens rapport http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/occasional_papers/2006/ocp24en.pdf
för två veckor sedan om utvidgningens ekonomiska konsekvenser. Den visade på att både gamla och nya medlemmar har vunnit. Exporten från och till har ökat samtidigt som de gamla medlemmarnas handelsöverskott till de nya har bestått, vilket i sig är ett uttryck för att jobb inte har gått förlorade på grund av de nya medlemmarnas tillväxt.
De nya medlemsländerna har fått en höjd ekonomisk standard från 44% av genomsnittet i gamla EU till 50% – som torde vara unik och i vilket fall som helst en framgång av betydande slag för människors möjlighet till ett drägligt liv. De svenska EU-motståndarna står för en politik som hade hindrat denna utveckling.
Det som också är klart är att Europa inte har fått de migrationsströmningar som många vilja skrämmas med. Den sociala turism som Göran Persson skrämde med, och som rätt så många valde att tro på, blev det inget med. För Sveriges del vet vi från andra källor att den kostade mindre än 200 000 kronor i socialbidrag vilket i detta perspektiv närmar sig noll.
== Öppenheten har gynnat de öppna ==
Det som däremot är sant är att de tre länder som valde en öppenhet för den fria rörligheten har tjänat på det i form av mer dynamiska arbetsmarknader och ny arbetskraft som utfört arbete som inte gjordes.
Direktinvesteringarna i de nya länderna från de gamla är nu uppe i 191 miljarder euro vilket är en nivå som motsvarar 40 % av deras BNP. För de gamla har dessa investeringar bara inneburit 4% av de investeringar som gjorts. Det innebär att den europeiska ekonomin har blivit starkare, företag ibland annat Sverige har kunnat stärka sig genom att stärka sin ställning i de nya medlemsländerna, med ökad global konkurrenskraft som följd, och utan att de flyttat sina investeringar längre bort från sin traditionella verksamhet.
Det är svårt att förstå varför ökade investeringar och ökad konkurrenskraft på detta vis skulle ha vuxit fram för snabbt i en ekonomi som på sig själv har ställt målet att bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi senast 2010. Tvärtom är det långsamheten som är problemet i Europa, inte snabbheten när den uppträder. De jobb som utvidgningen har inneburit har heller inte de kommit för snabbt, lika lite som den säkerhet och trygghet som utvidgningen har gett skulle ha kommit för snabbt.
Hade utvidgningen inte skett så snabbt som den ändå gjordes hade vi fått vänta på investeringar och tillväxt, vi hade fått se ökande politisk oro och risk för tillbakaslag i de nya medlemsländerna och vi hade kanske fått se en annan utveckling i Ukraina som nu istället när man för två år sedan stod på randen av ett inbördeskrig kom att blicka på de framsteg som grannländerna hade gjort inom ramen för den europeiska utvidgningsprocessen.
Det är mot bakgrund av utvidgningens ekonomiska och politiska succé kommande utvidgningar ska bedömas, inte mot bakgrund av myter och föreställningar om utvidgningströtthet och absorptionsförmåga. De ska inte absorberas av oss, lika lite som att vi ska absorberas av dem. Vi utvecklar tillsammans med dem ett större och bredare samarbete, en större och starkare ekonomi, som växer av sin egen kraft.
== De nya ländernas integration fortsätter ==
Nu kommer gradvis de nya medlemsländerna ta nästa steg in i den integrerade ekonomin, steg som Sverige knappt snubblar med, nämligen eurosamarbetet. Slovenien http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/convergence/report2006_slovenia_en.htm kommer nu som första medlemsland från det gamla Östeuropa ta steget in i euron den första januari 2007. Litauen som också gärna ville in vid samma tidpunkt kommer förmodligen in året därpå, vilket kanske också Estland som drog tillbaka sin ansökan i slutskedet av denna omgång. Och så kommer vi se att inom loppet av några år kommer dessa nya länder forma en ny Östersjöekonomi där euron är den gemensamma valutan från Torne till Travemünde och i praktiken vidare upp till Helsingör i ett Danmark som har sin valuta knuten till euron.
Det mest anmärkningsvärda med utvidgningen är inte frågan om hur de nya har kunnat passa in i det gamla utan hur de nya länderna har bidragit till ny tillväxt och nya jobb men också till en ökad och därmed vassare konkurrens.
Det borde både svenska och politiska ledare hävda med större kraft. Det är nämligen Europas förmåga att hävda sig i den globala konkurrensen med nya företag, nya produkter, nya tjänster och nya marknader som kommer att avgöra svensk ekonomisk politiks förutsättningar.
== Utmaningen handlar om världen i kring oss, inte om det som vi ser som egna framgångar eller misslyckanden ==
Väljer vi att försöka stänga dörren för de nya dynamiska ekonomierna kommer vi i praktiken att stänga oss själva ute, det innebär också att trycket på den ekonomiska omvandlingen i Europa blir mindre med mindre konkurrenskraft som följd. Risken är då att vi kommer att upprätthålla företag med låg konkurrenskraft och låga löner på bekostnad av nya företag med hög konkurrenskraft och höga löner. Det är protektionismens största risk, att den lyckas.
Den svenska ekonomin går i dag bra på grund av att stora svenska internationella företag har haft en god produktivitetsutveckling under 1990-talet och nu kan dra full nytta av globaliseringen och av en världsmarknad med en tillväxt på drygt 5 %. Det är Indien och Kina som bidrar till en hög efterfrågan uppe på järnmalm, pappersmassa, stål, lastvagnar och telesystem, för att ta några uppenbara exempel. Det är på det viset den gamla etablerade ekonomin som utvecklas väl.
Men den kommer att även den, liksom en gång textilindustrin, varvsindustrin och skoindustrin, att möta en växande konkurrens från de nya ekonomierna. Det är detta som ställer så starka krav på ekonomiska förutsättningar som gynnar framväxten av nya företag, nya produkter och nya tjänster. Tyvärr är utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden belysande för hur dåligt den svenska ekonomin fungerar.
Trots internationell högkonjunktur stiger inte efterfrågan på arbetskraft genom att nya jobb växer fram. Ändå är det detta som är det mest avgörande för om Sverige ska kunna upprätthålla sin position som ledande välfärdsnation.
Sveriges arbetsmarknad utvecklas sämre än de flesta andra länders och det är inte bara ett uttryck för att den är mer trögrörlig och mindre flexibel utan också för att det faktiskt inte växer fram nytt företagande och därför heller inte nya jobb. Vi håller på att få en halt ekonomi där det ena benet är de gamla men moderna företagen och det andra, som är alltför kort, de nya företagen och de nya produkterna.
McKinsey- rapporten http://www.mckinsey.com/global/firm/search/search.asp?qu=Sverige om Sveriges ekonomiska välstånd beskriver en ekonomi som har kunnat utvecklas genom ökad konkurrens, avregleringar och EU-medlemskap som har lett till produktivitetsutveckling inom traditionella industriområden men som i tjänstesektorn och i den offentliga ekonomin har fastnat i gamla strukturer och låg produktivitetstillväxt. Och det är just i dessa ekonomins framtidsområden som det står stilla och där kraven på förändringar, öppningar för konkurrens och en flexiblare arbetsmarknad borde vara som störst om vi ska kunna möta den globala utmaningen.
Den utveckling Sverige har haft under de senaste 30 åren kommer annars att upprepas inför den utveckling som präglar den globala ekonomin. Så länge vi jämför oss med oss själva och förtränger omvärlden kommer den goda tillväxten i dag dölja de fundamentala framtidsproblemen. Och ett land som accepterar en samhällssyn av självförnöjdhet kommer inte vara platsen vare sig för omprövning eller för ny politik.
En framgångsrik reformpolitik måste bygga på att det politiska ledarskapet ger sin bild av hur världen förändras. Annars kommer det inåtvända perspektivet och tron på det gamla att dominera med följande oförståelse för reformbehovet. En sådan valrörelse kommer att gynna det parti som i sig själv har blivit en motståndsrörelse mot reform.
Det är de förändringar som Sverige behöver som är det främsta argumentet för att byta regering. Världens högsta skatter, en stor offentlig tjänstesektor och en reglerad arbetsmarknad är inte den bästa förutsättningen för den dynamik som Sverige behöver för att bli för att bli en ledande kunskapsekonomi.
De drabbar redan i dag genom Europas högsta ungdomsarbetslöshet, en sämre fungerande arbetsmarknad än de flesta andra EU-medlemmar, en bristfällig sjukvård, dåliga skolresultat, och en stat som inte klarar av sina centrala uppgifter. De står tvärtemot en utveckling som ger de nya jobben och den framtida välfärden. Det är därför socialdemokraterna måste gå. Inte för att socialdemokraterna administrerar dåligt utan för att deras samhälle fungerar dåligt och hindrar Sverige att möta framtiden på framtidens villkor.
Europa kommer att göra sig gällande i svensk politik även på andra sätt under den kommande mandatperioden. För det första kommer eurofrågan, som tidigare nämnts, på nytt växa fram som en fråga som kräver svar. För det andra kommer översynen av EU´s budgetpolitik att äga rum före och under det svenska ordförandeskapet och det kommer att kräva en tydlig vision som Sverige måste kunna vinna andra för. För det tredje är sannolikheten betydande att frågan om EU´s institutionella fördrag kommer att växa fram efter det tyska ordförandeskapet i lagom tid till att en svensk statsminister får trycket på sig att föra denna fråga i hamn. Om dessa uppgifter tänkte jag återkomma i ett kommande brev.
== Den differentierade rösträtten ==
Än en gång håller frågan om differentierad röstrött på aktier att komma upp. Den här gången är det i form av en rapport http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pa/612/612755/612755sv.pdf
som behandlas i ekonomiska utskottet där utkastet till rapport inleds med kravet på kommissionen att verka för principen en aktie en röst, med motivering att detta skulle underlätta för gränsöverskridande företagsköp, bättre insyn och tydligare ägarkontroll. Det är fel i alla dessa motiveringar.
Den differentierade rösträtten motverkar inte vare sig gränsöverskridande eller andra företagsköp, den motverkar inte alls insyn i de stora företagen och den ger i allra högsta grad tydliga och starka ägare. Det är i själva verket länder som Tyskland, Frankrike och Holland som i dag ger styrelser störst utrymme att förhindra företagsköp utan att konsultera aktieägarna samtidigt som de många gånger har ett ägande som ger små grupper en kontroll som är svåröverskådlig.
Jag har mot den bakgrunden lagt ett ändringsförslag med innebörden att kommissionen istället bör granska inslag i de olika medlemsländernas bolagslagstiftning som hindrar insyn, tydlig ägarkontroll och gränsöverskridande övertaganden. Jag har också goda förhoppningar om att denna fråga mindre kommer att handla om ett system för ägande och mer om de regler som förhindrar insyn och övertaganden.
== Abbas i Europaparlamentet ==
När den palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas i förra veckan talade inför Europaparlamentet var hans budskap på många sätt sympatiskt. Han eftersträvade dialog mellan israeler och palestinier på den internationella rättsordningens grund samt sökte stöd från Europa för att ge det palestinska folket en bättre framtid.
Tyvärr var det som att Hamas inte fanns, annat än att de omnämndes som vinnare av det demokratiska valet. Han sa inget om hur han avser att upprätthålla en inre ordning som gör det möjligt för den palestinska myndigheten att leva upp till den internationella yttre ordningens krav på att erkänna Israel, hindra och bekämpa terror och att godkänna ingångna avtal.
Tyvärr rymde hans tal inte någon ansats eller vilja till att få stöd från det internationella samfundet och i det här fallet EU för hans egna insatser som president. Om inte palestinska ledare vågar tala tydligt om Israels behov av erkända gränser kommer de heller inte kunna upprätthålla en sådan ordning.
På det viset var den sympatiske presidenten en besvikelse. Både för att han inte har den exekutiva makt i utrikesfrågor som han enligt konstitutionen borde ha och för att han döljer det problem detta innebär för palestinierna och för regionen. Han har vunnit ett val med ett väsentligt större stöd än vad Hamas vann sitt val med. Han valdes med över 60%, Hamas med ett väljarstöd under 40%.
Det är först när moderata palestinska ledare vågar erkänna den konflikt som de måste verka inom som de kan vinna omvärldens stöd för sin kamp.
Samtidigt ska sägas att Abbas inte har fått det stöd och det erkännande från världen som han borde ha fått. Sverige och en lång rad politiska grupperingar har medvetet och omedvetet valt att urholka hans ställning genom att visera och inleda en dialog med Hamas som om det är de som ansvarar för utrikespolitik och fredsförhandlingar samtidigt som de därmed kan hävda att Abbas moderation och politiska linje inte är nödvändig för internationell respekt och internationellt erkännande av Hamas som politisk rörelse.
Den svenska socialdemokratin, och inte minst Broderskapsrörelsen, har aktivt gett ökad tyngd åt Hamas i den interna maktuppgörelse som nu pågår i den palestinska myndigheten mellan Hamas och Fatah liksom mellan presidenten och regeringen och det präglar nu också de närmast militära uppgörelser som pågår mellan olika palestinska grupper.
Men även svårigheten för EU och USA att finna en balanserad form för en linje av konsekvens gentemot terroristorganisationen Hamas samtidigt med en nödvändig politik för att upprätthålla det palestinska samhällets grundläggande funktioner har gjort det svårare för Abbas. En politik som av uppenbara humanitära skäl inte kan upprätthållas över tiden kommer i praktiken leda till det som Hamas kommer att tolka som eftergifter till sig.
== Nästa vecka ==
Nästa vecka kommer att för min del domineras av arbetet med reglerna för deltagande i det sjunde forskningsprogrammet, med bland annat förberedelser inför en hearing i parlamentet nästa vecka igen, diskussion i Ekonomiska utskottet om Services of General Interest, en debat som ytterst handlar om dessa ska stå utanför kraven på konkurrens och öppenhet, se artikel i European Voice http://www.gunnar.moderat.se/?use=artikel&id=154 , plenardebatt om den transatlantiska ekonomin inför toppmötet EU- USA, en debatt inom ramen för European Ideas Network om Europas gränser, möte med styrelsen för European Enterprise Institute samt en Round Table discussion arrangerad av brittiska Tories om europeisk konkurrenskraft i den globala ekonomin samt på fredagen en rad möten i Stockholm med bland annat den moderat EU-gruppen.
Till dess gäller för min del Sandhammarens långa stränder kring det hörn där Sverige svänger från öst till syd och sticker ut en bit i det nya Europa som förändras hela tiden, från Bulgarien och Rumänien med sina steg in i EU, Slovenien med sitt steg in i euron, de baltiska länderna med sina ansträngningar för att ta sina steg in i euron, Montenegro och Serbien som nya stater, för att ta några exempel. Eller diskussionerna om en fusion mellan Euronext och antingen New York Stock Exchange eller Deutsche Börse. Den diskussionen är ett uttryck för både den inre marknaden och den transatlantiska ekonomin som är nog så viktiga realiteter som utvidgningen i sig.
Hälsningar,
Gunnar