Fel att underminera för investeringar och tillväxt

Det är inte särskilt klokt och trovärdigt att i en tid då Europas ekonomier lider av underskottsproblem som regeringen nu gör deklarera att man vill avveckla det regelsystem som lett till att Sverige har kunnat minska sin statsskuld. I formuleringerna anges det som ett uppdrag till Konjunkturinstitutet men den politiska avsikten framstår som rätt klar. Ändå är artikeln ett försvar för att det nuvarande regelverket har gjort svensk ekonomi stark. Och det är sant.

Från krisens inledning är Sverige det enda land som kontinuerligt har kunnat minska sin statsskuld och som har kunnat öka sin sysselsättning till Europas högsta. Återhållsamhet med offentliga finanser motverkar inte tillväxt utan lägger grunden för de investeringar och det företagande som ger tillväxt.

Är det då rimligt att man ständigt ska ha ett sparandeöverskott. Nej, det finns inget skäl till att ständigt ha det. Men det finns skäl till att ha det så länge man vill pressa ner statsskulden. Och Sverige har fortsatt skäl till att pressa ner statsskulden. Det är en myt att minskad statsskuld innebär en åtstramning.

Tvärtom ser vi idag att det är i de länder som har stabila offentliga finanser som det finns som mest kapital tillgängligt för investeringar. Det finns också skäl till att slå vakt om den trovärdighet som ett stabilt budgetregelverk innebär. Att ändra på det för att man vill kunna spendera mer kommer inte ge mer investeringar men ökade offentliga utgifter, och en minskad trovärdighet för den svenska ekonomin.

Det är intressant att notera att det är det är förtroendet för de offentliga finanserna och den låga statsskulden som nu motiverar S och Mp till att vilja förändra regelverket, som en funktion av att man anser det är svårt att upprätthålla det. Men det är just detta förtroende för de offentliga finanserna som lett till låga räntor för företagande och som har lett till tillväxt.

Den fördel som Sverige har är en fördel och inget problem som man ska göra något åt. Likväl är det där som regeringen i dag hamnar när man diskuterar överskottsmålet på DN Debatt. Genom att nu börja urholka den trovärdigheten förlorar Sverige kapital, både i form av trovärdighet och i form av kapital som söker sig hit på grund av de stabila offentliga finanserna.

Nu vill regeringen öka utgifterna och tillåta större överskott, trots att man pekar på att nuvarande regelverket har gett oss fyllda lador. Samtidigt har riksbanken infört minusränta och Europeiska Centralbanken det som kallas kvantitativa lättnader. Det är ett sätt att pumpa ut pengar som leder till stigande tillgångsvärden, ökade offentliga utgifter istället för privata investeringar och minskat förtroende för var Sverige befinner sig om 10 år när det gäller statsskuld och underskott. Det ger inte ökad tillväxt men ökade statliga projekt. Runt om i Europa ser vi att det inte ger tillväxt och nya jobb. Diskussionen kan föras men den bör inte föras för att öppna dörren för att släppa fram större underskott och statsskuld.