Det är ett halsbrytande trick Göran Färm försöker sig på när han på Brännpunkt 8/10 hävdar att den ökning på 10 miljarder svenska kronor av Sveriges avgift till EU inte har något som helst samband med att EU:s utgifter ökar. Ett av argumenten tycks vara att den svenska avgiften inte kan öka med 33 procent eftersom utgifterna bara ökar med 1 eller 4 eller 8 procent beroende på vem som räknar.
Här måste klargöras hur Färm trixar. Regeringen räknar på hur mycket budgeten 2014–2020 ökas jämfört med den förra sjuårsperioden och då går man från 1.01 procent av medlemsstaternas sammanlagda BNI till 1,11 procent i utgifter. Det är en ökning av EU:s utgifter med väl över 8 procent. Färm kommer fram till att ökningen bara är 1 procent genom att jämföra med budgetförslaget för 2013 som Sverige och flera andra medlemsstater inte alls har accepterat. Och som är en kraftig ökning från 2012.
Den svenska avgiften är inte heller en direkt effekt av EU:s kostnader.
Finansieringen av långtidsbudgeten kräver högre medlemsavgifter och kommissionen föreslår att intäkterna ökar betydligt mer från vissa medlemsstater som redan betalar mycket; Sverige har fått rabatt från vad den rent mekaniska beräkningen skulle ge eftersom Sverige och några andra länder inte skall betala groteskt mer per invånare än alla andra medlemsstater. Bara att ta bort den rabatten från Sverige betyder att avgiften ökar med 5 miljarder.
Och så betyder en ökning av budgeten att de länder som betalar mer än de får tillbaka får större avgiftsökningar.
Färm driver i Europaparlamentet hårt på för att öka EU:s budget och för beskattningsrätt så att EU blir mer oberoende av medlemsstaternas egna beslut. Då kan man också lättare öka budgeten även om några medlemsstater stretar emot. Ett annat viktigt argument för beskattningsrätt är att det då blir mindre uppenbart vilka länder som betalar mer än de får tillbaka och tvärtom.
Vi driver i våra respektive parlament på för en omfördelning av EU:s budget från att hålla historiska näringar med bristande lönsamhet under armarna till att i stället satsa kraftigt på förbättrade förutsättningar för framtiden. EU har en viktig roll att spela för att kraftigt öka satsningar på avancerad forskning och för infrastruktursatsningar för modern teknologi, som mobilt bredband. Här bör budgetsatsningarna göras, i stället för att slentrianmässigt fortsätta subventionera jordbruk och fiske eller snabbtåg i regioner där hög arbetslöshet snarare än behov av transporter styr.
Alla talar om behovet av en EU-budget för tillväxt men handlar tvärtemot. Vi bör syna deras kort istället för som Färm trixa för att fortsätta i samma spår som hittills. Då kommer det att gå som det har gått.
GUNNAR HÖKMARK (M)
vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen
HANS WALLMARK (M)
riksdagsledamot och ordförande för moderaternas arbetsgrupp för en ny Europaplattform