Farlig utveckling med minskad yttrandefrihet – artikel i Ystads Allehanda

  • av

Europas demokratier pressas från flera håll. Dels av yttre hot från auktoritära regimer som Ryssland, men också av inre hot och en relativisering av demokratins institutioner, som kräver ett starkare försvar av det öppna samhällets principer.

En av grundpelarna för ett fritt samhälle är fri media. Det är därför oroväckande när vi i många länder ser en utveckling där yttrandefriheten och pressfriheten minskar. Det är ingen slump att auktoritära och korrupta ledare vill kontrollera media eftersom man utan oberoende granskning kan kontrollera bildsättningen och få handlingsutrymme att agera utanför lagens ramar.

I Ryssland tar desinformation och propaganda sitt tydliga uttryck med en regim som kontrollerar media och använder information som vapen mot Europa. Lögner sprids i syfte att fördjupa befintliga sår och konflikter samtidigt som journalister och oppositionspolitiker har mördats eller spårlöst försvunnit. Om inte Europas länder markerar när det förekommer i Ryssland finns en risk för att situationen blir värre och att metoderna sprider sig till oss.

Det finns fog för oro även inom EU. I dagarna uppmärksammades årsdagen för mordet på den maltesiske journalisten Daphne Caruana Galizia. Caruana Galizia granskade korruptionsfall långt in i regeringen och mördades mitt på ljusa dagen av en bilbomb utanför hennes hem.

Sedan dess har ytterligare två journalister mördats i EU-länder. Ján Kuciak i Slovakien sköts till döds efter att ha granskat det regerande socialdemokratiska partiets kopplingar till italienska maffian. I Bulgarien våldtogs och mördades Victoria Marinova som i sin yrkesroll granskade politisk korruption. I länder som Polen, Tjeckien, Ungern och Rumänien har fria medier framställts som hot snarare än en förutsättning för demokratin.

Den fria journalistiken hör samman med demokratins välmående likaväl som nivåerna av korruption och penningtvätt. Genom att stärka rättsstaten motverkar vi de strukturer som upprätthåller organiserad brottslighet och attacker mot granskande journalistik.
Utvecklingen i Rumänien där regeringen har sökt legalisera korruption upp till en halv miljon kronor är ett sätt att institutionalisera korruptionen och underminerar i sin tur de demokratiska institutionerna.

Vi behöver ge EU fler verktyg i kampen mot korruption, penningtvätt och organiserad brottslighet och därutöver stärka granskningen av utbetalningar av EU-medel. Framförallt behöver vi värna demokratins principer och institutioner som är en förutsättning för frihet och fred i Europa.