Med en tröttsam regelbundenhet över sekler och decennier återkommer domedagsföreställningarna. Ibland insvept i mystik och ibland i förment vetenskap. I dag sprider samtliga stora media påståendet att jordens resurser tog slut i dag, det som sägs menas med detta är de resurser som var ämnade att användas i år, osäkert vem som hade ämnat vad. Inte minst de stora Faktakollande medierna DN och SvT sprider detta påstående utan någon kritisk granskning, som om det vore en okontroversiell sanning.
Redan den tidiga malthusianismen var inne på detta spåret och förespråkade att man skulle sätta gräns för hur många människor som skulle finnas. Långt tidigare sattes domedagar ut, för att ständigt skjutas på. Oljan skulle ta slut vid 1900-talets början. Kopparn skulle ta slut på grund av alla telefonledningar. På 1960-talet menade Romklubben att allt skulle ta slut inom några decennier. När det inte gjorde det återkom man några decennier senare med att nu skulle katastrofen komma.
Verkligheten är en annan. I dag finns fler människor än någonsin och inte bara fler människor än någonsin som kan äta sig mätta utan det är också färre än någonsin som lever i absolut fattigdom. Vi använder nya råvaror. Kisel har ersatt koppar. Vi använder vind och sol, eller kärnkraft och vatten för att värma våra hus och driva våra industrier, istället för slavar som byggde pyramiderna, rodde galärerna, och vi bränner inte ner våra skogar för att värma våra hus.
Domedagsprofetiorna bygger på en statisk föreställning om världen och en centralistisk syn på samhälle. Någon måste ta tag i våra liv och tala om hur mycket vi ska äta, istället för att de många utvecklar alla de nya teknologier som har gjort att mänskligheten decennium efter decennium, sekel efter sekel har passerat domedagsprofeterna.
Allt medan vetenskap och utveckling förändrar våra villkor och möjligheter genom nya spannmål, återvinner öknar, utvecklar solenergi eller andra nya eller nygamla energiformer. Allt medan företagande, företagare, människor förändrar världen till det bättre hävdar domedagsprofeterna att allt är till det sämre. Vi har stora utmaningar, det gäller inte minst klimateffekten, men det innebär inte att vi står maktlösa. Det dynamiska och det mänskliga är nämligen långt större än det statiska och domedagssökandet.
De faktakollande bör faktakolla sig själva mer. Men kommer sannolikt säga att denna gång är det sant. Men verkligheten är större än deras ändlighetstro.