Under dagen kommit till Bryssel från några dagars konferens kring EU- Israel relationer inom ramen för European Friends of Israel som jag är ordförande för. Vårt stöd till Israel handlar inte om ett försvar av en viss politik utan om demokratins grundval. Det stödet handlar om demokratin som sådan. Nu och även tidigare har jag noterat att ett sådant grundläggande stöd till Israel inte sker på någon annans bekostnad utan tvärtom handlar om demokrati i Mellersta Östern. Det demokratikravet har gällt och gäller lika mycket arabvärldens medborgare.
Nu ser vi en stabilitet som bygger på stabilitet enbart aldrig kan vara uthållig. Och genom att den förmenta stabiliteten har eliminerat mångfald och öppen debatt finns det inte så många starka politiska krafter i till exempel det egyptiska samhället än den gamla regimen och extrema grupper. Det kaos vi nu ser kan leda fram till demokratiska institutioner men det är inte den bästa vägen till demokrati.
I Israel upplevs självfallet hotet i form av en radikalisering tydligt. Libanon har i praktiken fallit sönder som en demokratisk stat och har nu en Hizbollah-regering som går stick i stäv med grundlagen. Den enda större politiska kraft som finns organiserad i Egypten är det Muslimska brödraskapet som just nu många försöker tolka. Sanningen är att utvecklingen nu kan ta sina egna vägar, det gäller även över en rörelse som brödraskapet.
Iran agerar både i Egypten och i Tunisien för att stärka extrema krafter, liksom i Irak eller Afghanistan. Det kräver motkrafter av betydande slag för att nu ta igen det som har förlorats under 30 år.
För Europas del är utmaningen stor. I vårt östliga partnerskap har vi ett Ryssland som bedriver inflytandepolitik. I Europas södra grannskap ser vi hur Iran agerar. Det är i båda fallen utmaningar som rör Europa och inte bara de länder som hotas för tillfället. Det behöver göras mycket mer för att vi ska kunna visa att vi tar dessa utmaningar på allvar.
I morgon blir det för min del tidigt möte kring Globala obalanser och därefter en debatt om europeisk konkurrenskraft. Sedan gruppmöten och förberedelser inför nästa Strasbourgvecka. På eftermiddagen talar jag på en annan debatt, nämligen om Internets frihet. Både obalanserna och Internets frihet har sina tydliga punkter i hur Egypten har utvecklats. Internets frihet avslöjar oförmågan att leda ekonomin. Den friheten är viktig för att förändra ekonomins sätt att fungera.