Europa ska bli bäst på Internet- och bredbandstjänster. Ingen annanstans finns det en möjlig marknad på 500 miljoner människor och motsvarande köpkraft där e-medicin, e-learning, e-business, e-trading, e-health och e-government kan utvecklas. I det perspektivet är en bredbandspolitik som binder samman Europas regioner en politik som stärker hela Europa. Värdet av nätet och värdet av e-tjänster växer för varje användare på den inre marknaden som är uppkopplad. Hela EU´s konkurrenskraft och dynamik förstärks när fler användare blir uppkopplade till bredbandsnät
Detta är ett område där det i hög grad är lämpligt att EU´s regional- och strukturfonder används. En förutsättning för att Europa ska kunna ta ledningen är att en europeisk politik tar tillvara marknadens dynamik och uppmuntrar både utbyggnad och konkurrens istället för att etablerade aktörer gynnas eller pengarna används till en utbyggnad som redan sker på kommersiella villkor. Det sa Europaparlamentets rapportör för bredbandspolitiken Gunnar Hökmark på torsdagen.
För människor på Österlen i Skåne eller längs Torne Älv kan utvecklade bredbandstjänster innebära en regionalpolitik och strukturpolitik som inga andra politikområden kan erbjuda för företagande, för utvecklingen av tjänster, för upphävande av avståndens betydelse och för den enskilde konsumenten.
En snabb utveckling av tjänster och en innovativ process för ny bredbandsteknologi kan inte bara göra Europa ledande utan också inkludera varje region av EU på villkor som är mer lika än vad som någonsin tidigare har ansetts vara möjligt.
För att den europeiska bredbandspolitiken inte ska bli en stödform utan bli framgångsrik i att göra Europa till ledande när det gäller teknologi och tjänster krävs det att:
1. EU-bidrag ska inte gynna tidigare monopol och de som i dag dominerar marknaden utan vara likvärdigt och ställa krav på lika konkurrensvillkor mellan olika operatörer för att på det viset bidra till entreprenörskap och dynamik. Det ska vara ett krav att EU-regler om konkurrens och marknadstillträde inom detta område är uppfyllda för att bidrag ska utgå.
2. EU-stöd ska inte favorisera en viss teknik utan vara teknologineutralt för att på det viset uppmuntra olika lösningar och olika teknologiutveckling. Det innebär också en möjlighet att utveckla teknologi efter olika geografiska och ekonomiska förutsättningar.
3. EU ska inte subventionera utbyggnad som redan görs av marknaden eller av medlemsstaterna utan bidra till en snabbare teknikutveckling, som i sig gynnar avlägsna regioner.
4. EU ska bidra till en snabbare teknikutveckling och innovationer som ger större bandbredder, lättare tillgänglighet och möjliggör fler tjänster.
5. EU ska bidra till att alla skolor och lärosäten är uppkopplade.
6. EU-stöd till bredbandsutveckling ska ske genom lika stöd till olika operatörer eller genom upphandling, inte genom stöd till den som i dag dominerar marknaden.
7. EU-stödet ska leda till öppenhet för olika tjänsteutövare och till utvecklingen av nya och bättre tjänster via bredband.
De mycket stora belopp som finns i regional- och strukturfonderna bör till stor del kunna användas för en snabb utbyggnad av modern bredbandsteknologi, vilket stärker utbildning, sammanhållning, integration och utvecklingen av nytt företagande, sa Hökmark.