Europa halkar efter – artikel i UNT

  • av

Den europeiska ekonomin återhämtar sig långsamt. Budgetunderskott och hög arbetslöshet har bitit sig fast i många av EU:s medlemsländer. Det visar Europeiska kommissionens årliga tillväxtöversikt som presenterades i förra veckan. Dessa saker är nära bundna till det missnöje som i dag drar över Europa, och för att mota det måste vi ordna vår ekonomi och stärka vår tillväxt.

Jag är ansvarig för Europaparlamentets svar till kommissionen, och parlamentets utvärdering av hur den europeiska ekonomin mår. I stort delar jag den bild som kommissionen ger: Tillväxttakten är inte tillräckligt hög, det behövs fler investeringar och Europa måste hantera de budgetunderskott som fortfarande är stora i många länder. Utländska direktinvesteringar har halverats i EU sedan 2007, samtidigt som konkurrerande ekonomier har sett ökade direktinvesteringar.

Det finns en del sanningar som Europas länder – inte minst Sverige – behöver ta till sig. EU har ungefär tio procent högre skattetryck än våra konkurrerande ekonomier. I en allt mer rörlig värld och globaliserad ekonomi är detta ett stort hinder, och det påverkar direkt företags val att verka här eller någon annanstans. Bland annat visar National Bureau of Economics Reserach att en tioprocentig ökning av den effektiva skattesatsen leder till att investeringstakten minskar med 2,2 procent. Bakom dessa siffror finns förlorade jobb och utanförskap.

Europa är på flera sätt en marknad, och i det samarbetet finns även vår styrka – inte minst för ett litet, exportberoende land som Sverige. Men i dag är höga statsskulder och stora budgetunderskott ett problem i många av EU:s medlemsländer, och oroande tendenser att vilja rucka på överskottsmål har visats av även den svenska regeringen.

Varningsflaggorna är dock röda nere på kontinenten. Italiens statsskuld är 132 procent av BNP, och landets BNP per capita är nere på samma nivå som 1998. Frankrikes statsskuld är 92 procent av BNP.

Bland världens 20 mest konkurrenskraftiga ekonomier finns enligt IMD:s konkurrenskraftsindex endast åtta EU-länder. Tre av dem är de nordiska medlemsländerna. Frankrike ligger först på plats 32, och Italien på plats 35.

I min rapport till Europaparlamentet kommer jag ge en rad förslag på hur vi kan föra in Europa på rätt väg.

För det första krävs strukturella reformer i EU:s medlemsländer. Arbetsmarknaden måste bli mer tillgänglig genom att ta bort stelbenta regleringar som gör det omöjligt att anpassa jobb efter kompetens. Även den offentliga sektorn behöver förnyas.

För det andra måste budgetpolitiken syfta till kvalitativa prioriteringar för både social trygghet och tillväxt inom ramen för stabilitetsreglerna.

För det tredje är skattetrycket i medlemsländerna för högt. Det hämmar tillväxt, investeringar och konkurrenskraft.

För det fjärde måste regler och regleringar som hindrar investeringar röjas undan. Kommissionens förslag om en gemensam kapitalmarknadsunion är ett bra exempel.

För det femte måste de gemensamma regler som finns, till exempel inom Stabilitets- och tillväxtpakten, följas. Kommissionen måste säkerställa att reglerna efterlevs och utföra sanktioner mot de som inte gör det. Allt annat skadar trovärdighet och legitimitet.

För det sjätte måste EU öppna upp den inre marknaden för mer konkurrens, fördjupa det ekonomiska samarbetet och den inre marknaden, öka frihandeln och minska byråkratin. Den digitala inre marknaden måste färdigställas och EU bör gå i täten för utvecklingen av 5G-nät.

Dagens politiska läge har lagt en våt filt över Europa. Det är upp till oss nu att bryta med dagens svåra situation och genom politiken skapa de förutsättningar ett starkt näringsliv kräver. Det är så vi kan mota det växande missnöjet, och utveckla en ekonomi som är konkurrenskraftig och som ger jobb och välstånd. Frågan om hur vi kan förbättra vårt investeringsklimat och vår konkurrenskraft är vår tids mest avgörande.

Gunnar Hökmark

Delegationsledare för Moderaterna i Europaparlamentet