[BILD1]I år blev Slovenien med i eurosamarbetet, nästa år kommer Malta och Cypern med. Estland, Lettland och Litauen står på kö liksom Polen, men har samtliga problem med inflation och budgetunderskott vilket gör att de får vänta några år. Men allt talar för att de kommer att bli medlemmar under de närmaste tre till fyra åren. I vilket fall som helst är detta deras vilja och ambition med den effekt det har på deras ekonomiska politik och budgetåtgärder.
I Danmark presenterade den nya regeringen sin regeringsförklaring. I den säger Anders Fogh-Rasmussen att Danmark bör rösta om sina EU-undantag under den kommande mandatperioden.
I Sverige har detta blivit en mycket stor nyhet medan den stora nyheten i Danmark är att man nu tänker ta itu med de höga marginalskatterna, toppskatterna som de kallas. Frågan om folkomröstningen om undantagen är en mindre fråga av det skälet att Danmark lever med euron eftersom den danska kronan är knuten till euron. Skälet till att det är en stor nyhet i Sverige är kanske att vi inte tror att andra gör något utan att vi gör det. Som den socialdemokratiska företrädaren i EU-nämnden säger i sitt svar, att hon inte trodde frågan var aktuell. Det är möjligt att den inte upplevs vara det inom socialdemokratin eller i Sverige men i Europa och i EU är euron mycket aktuell. Den har gett svenska företag minskade kostnader på grund av att det är färre valutor att växla till men kostar svenska företag exportinkomster. Den finns i EU och är en av världens stora valutor. En lång rad andra länder står på kö för att bli euroländer.
Det är klart att frågan är aktuell och det är klart att vi i Sverige bör diskutera euron. Den finns och den fungerar. Så aktuell är den. Frågan om hur och när vi ska besluta oss är en annan fråga. Men varje svensk regering har ett ansvar att leva upp till de krav verkligheten ställer. Även om den också finns utanför Sverige.